Stellinger: ”Oro och frågetecken kring USA:s klimatsatsning IRA”

Svenskt Näringsliv ser positivt på den ambition som ligger till grund för USA:s Inflation Reduction Act, IRA. USA tar nu stora steg i rätt riktning för att nå sina åtaganden enligt Parisavtalet.

Svenskt Näringsliv vill dock betona att IRA och motsvarande lagstiftning enbart bör utgå från klimatrelaterade kriterier som ger tillverkningsföretag och underleverantörer bästa förutsättningar att leverera i enlighet med klimatåtagandena. Det är därför olyckligt att lagen innehåller såväl diskriminerande som handelshindrande delar. Fri handel, inte stängda gränser, är en förutsättning för den gröna omställningen.

IRA syftar till att hjälpa konsumenter och företag i USA att bli klimatsmarta genom massiva subventioner inom en rad områden. Efterfrågan på såväl elbilar som vindkraftverk, solpaneler och värmepumpar med mera kommer att öka dramatiskt.

Svenska företag, som ofta ligger i framkant när det gäller att utveckla miljövänlig teknik, har mycket att erbjuda i omställningen till en grönare ekonomi. Därför bör incitament som IRA bygga enbart på klimatrelaterade kriterier som ger alla tillverkare och underleverantörer de bästa av möjligheter att uppfylla klimatåtaganden.

Detta kräver öppen handel, inte stängning av gränser. Därför är de krav på lokalt innehåll som uppställts i IRA särskilt oroande. De bryter troligen mot de gemensamma WTO-regler som har tjänat Sverige och vår handel väl. Företag som har eller planerar etablera produktionsenheter i USA kommer sannolikt kunna ta del av de subventioner som IRA erbjuder. Men reglerna kommer att begränsa tillverkarnas val av underleverantörer och kan innebära att de väljer inhemska leverantörer framför utländska, vilket kan missgynna europeiska och svenska företag. Dessutom kommer företag med tillverkning i EU få svårare att exportera till USA.

Statsstöd är generellt problematiskt och riskerar leda till en tävling mellan länder med riktade subventioner. Det riskerar snedvrida marknader, och snedvridningen ökar ytterligare med kravet att subventionerna endast ska utbetalas till företag med produktion i USA.

EU har en klimatpolitik som skiljer sig väsentligt från USA:s på det sättet att den huvudsakligen syftar till att företagen ska betala för sina utsläpp, det vill säga en piska. EU är dessutom på väg att skärpa sin politik på området ytterligare. USA:s politik däremot är nästan enbart inriktad på morötter. Spelplanen är således ojämn. Redan i dag finns omfattande subventioner såväl i USA som inom EU. Genom IRA tillkommer ytterligare subventioner. Sammantaget går det inte att överblicka exakt hur ojämn spelplanen blir.

Handel och investeringar riskerar alltså att utvecklas negativt för EU, men det betyder inte att EU ska handla i panik. Därför behövs noggrann analys av hur lagen kommer att slå.

Svenskt Näringslivs bedömning är att det vore olyckligt om EU utvecklar en motsvarande struktur. I stället bör unionen lansera en strategi för stärkt europeisk konkurrenskraft, baserad på marknadsprinciper och tydliga mål för ökad tillväxt. Protektionism eller kapprustning i statsstöd kommer varken gynna amerikanska eller europeiska företag långsiktigt.

– Det vore djupt olyckligt om vi får en handelskonflikt över Atlanten. Vi behöver hålla ett konstruktivt tonläge i dialogen mellan EU och USA, säger Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor.

Hon betonar att det inte heller är en lösning att EU går samma väg som USA.

– Ett subventionsrace där både USA och EU går in med kraftigt riktade statsstöd till egen produktion leder inte till något gott. Vi är alla förlorare om varje kontinent ger sig in i en global tävling med tryckta eller lånade pengar.

Anna Stellinger menar att vägen framåt blir viktig och att man måste hålla huvudet kallt.

– Nu krävs en fortsatt dialog med USA om tillämpningen av IRA. Förhoppningsvis kan USA övertalas att justera vissa av lagstiftningens diskriminerande delar i implementeringen. Samtidigt måste EU göra sin läxa på hemmaplan. Hinder för den gröna omställningen behöver undanröjas inom unionen och åtgärder vidtas för att stärka EU:s konkurrenskraft. EU får inte låta sig frestas av kapprustning i statsstöd eller en handelskonflikt över Atlanten.