Ny utbildning ger unik industrikompetens – ”Vi prenumererar på elever”

CH Industry AB i Eskilstuna är en industrileverantör som tillverkar komponenter, till bland annat fordonsindustrin, genom avancerad svetsning. Företaget har funnits sedan 1948 och haft en stark tillväxt de senaste tio åren.

Behovet av utbildad arbetskraft är, som i den övriga industrin, stort hos CH Industry. I stället för att försöka locka över kompetens från andra aktörer har företagets rekryteringsstrategi baserats på att hitta arbetskraft från närliggande yrkesutbildningar, både vuxenutbildningar och på gymnasienivå. Det har resulterat i en stor mångfald på företaget, som anställt många nyanlända från till exempel Mellanöstern.

För att strategin ska fungera krävs det att yrkesutbildningarna utbildar rätt sorts kompetens. Därför är CH Industry engagerade i de lokala utbildningarna, och sitter med i flera styrgrupper för att ge input och erbjuda praktikplatser till eleverna.

– Vi prenumererar på elever från Kunskapscompaniet och kommunens Science College, säger Daniel Serrander, VD och produktionschef på CH Industry.

Omöjligt att få tag på kompetens innan utbildningen startade

Och samarbetet har gett effekt. Ett tydligt exempel är utbildning i industriell mätteknik som tillkommit på Kunskapcompaniet. Förutom CH Industry har företag som Alfa Laval och Fuji Autotech varit drivande i att få till utbildningen, som har 20 studieplatser per intag.

– Det här är ett jättebra exempel på hur näringslivet har efterfrågat en yrkesgrupp som vi nu får tillgång till. Innan utbildningen var det i princip omöjligt att få tag på en mättekniker, man var tvungen att utbilda på egen hand eller hitta någon som jobbat med det tidigare, vilket är väldigt svårt, säger Daniel Serrander.

– Jag tror att nästan alla som examinerats från de tre årskurser som hittills utbildats har absorberats av de lokala företagen.

”Vi har kompetensbehov som är bortglömda”

Daniel Serrander menar att samverkan mellan skolan och näringslivet är central för att det ska utbildas rätt kompetens för arbetsmarknaden. Dels för att skolorna ska veta vilka kompetenser det finns behov av, dels för att de behöver stöttning när det gäller utbildningar som kan vara både komplexa och dyra att genomföra.

– Det är ju lätt hänt att skolorna bara utbildar till det dem har lärare och utrustning till. De senaste åren upplever jag att skolorna snöat in på CNC-utbildningar (Computer Numerical Control) och svetsning. Och det duger inte riktigt, vi har andra kompetensbehov som är bortglömda, säger Daniel Serrander.

– Vi har till exempel stort behov av kantpressare. Där har skolorna jättesvårt att hitta kompetenta lärare, och dessutom kostar en enkel maskin ett par miljoner kronor att köpa in vilket alla skolor inte har råd med. Så där har vi varit med och hjälpt till att starta en utbildning.

Daniel Serrander uppmanar fler företag runtom i landet att engagera sig i den lokala utbildningen, även om det tar en del tid i anspråk.

– Det är väldigt värdefullt, inte bara för att forma utbildningen, utan också för att nätverka med andra lokala företag. Jag tycker att Eskilstunas företag är duktiga på att ställa upp och ta chansen i att vara med och påverka, säger han.

Kommunen satsar hårt på yrkesutbildningarna

Yrkesutbildningar är något som Eskilstuna kommun satsat på de senaste åren. Niklas Edmark, näringslivsdirektör i Eskilstuna, berättar att staden för knappt 10 år sedan bara hade en yrkeshögskoleutbildning. Idag är den siffran 20, och samtliga bedrivs i privat regi.

Dessutom har kommunen 800 platser på yrkesvux, erbjuder ett par ”snabbspårsutbildningar” på 3-6 månader för jobb inom industri och logistik samt har ett nära samarbete med gymnasieskolan Rinman Science College, där flera företag har gått in och investerat pengar för att öka kvaliteten på utbildningarna.

– Grunden för alla de här satsningarna är att kompetensförsörjningen är företagens största tillväxthinder. Och där är yrkesutbildningarna jätteviktiga, säger Niklas Edmark.

Han menar att det är fundamentalt att arbetsgivarna får vara med och påverka utbildningarna för att satsningarna ska bli lyckade.

– Om man inte har med de lokala arbetsgivarna missar man vad behoven faktiskt är. Dessutom måste relationen finnas där för att vi ska få ut alla elever i praktik på företagen, säger han.

Ett sådant exempel är när kommunen tillsammans med den lokala industriföreningen gjorde en kompetenskartläggning för industri-och logistikföretag. Utifrån den formades de två snabbspårsutbildningarna för processoperatörer och underhållstekniker.

– Näringslivet uppskattar det här jättemycket. Sen gäller det att nå ut till fler än bara de som är med och tar fram de här utbildningarna, avslutar Niklas Edmark.