Ekonomen: ”Ju mer du jobbar desto lägre pension får du”

Det senaste halvåret har S tillsammans med MP och V genomfört en rad förändringar som ger de med lägst pension mer att leva på. Nu föreslås ytterligare ett garantitillägg på upp till 1 000 kronor i månaden till omkring en miljon pensionärer. Skattefritt.

De flesta är överens om att även den lägsta pensionen ska gå att leva på men samtidigt höjs nu kritiska röster som menar att den här typen av höjningar är skadliga för det stabila pensionssystem som Sverige har sedan 25 år tillbaka. Flera ekonomer och experter varnar för att principen att din livsinkomst ska avgöra nivån på din pension är på väg att överges.

”Pensionssystemet, pensionsarbetsgruppen, budgetreglerna. Vilka andra institutioner ska vi passa på att offra på populismens altare detta valår?”, skriver nationalekonomen Andreas Bergh på twitter.
– Det vi ser nu är ett kortsiktigt tänk som dessutom sätter igång en politisk logik som kan bli väldigt kostsam i längden, säger han.

Enligt Jacob Lundberg, chefekonom på Timbro, är utvecklingen kring pensionerna allvarlig på flera olika plan och den har gått väldigt fort de senaste åren.
– Det har gått från ansvarstagande till ren pensionspopulism. Det riskerar att leda till en kostnadsexplosion.

”Ju mer man jobbar desto lägre pension”

Det är problematiskt att garantitillägget gör det mindre lönsamt att ha arbetat, påpekar Jacob Lundberg. Det så kallade respektavståndet mellan de som har jobbat hela livet och de som inte har jobbat alls minskar.

Förslaget om ett garantitillägg har dessutom föregåtts av en rad förändringar för pensionärer som har genomförts den senaste tiden. Bostadstillägget och garantipensionen har höjts, och utöver det infördes ett nytt inkomstpensionstillägg förra året.

Alla bidrar de till att försvaga kopplingen mellan hur mycket en person har jobbat och betalat in till systemet, och hur mycket personen får ut i pension, konstaterar Jacob Lundberg.
– Effekten av många bidrag av den här typen, som riktar sig till de med låga pensioner, blir att ju mer man jobbar desto lägre pension får man. Det ser jag som det stora problemet – att incitamentet för att arbeta försvagas. Det är dåligt för samhällsekonomin.

På tvärs mot grundvalar

I flera länder har pensionssystemet lett till statsfinansiella kriser men Sverige lärde sig sin läxa på 1990-talet och gjorde om pensionssystemet till ett robust och hållbart system med tydliga regler.

Då lades grunden för dagens pensionssystem som bygger på livsinkomstprincipen, att det är ett rakt förhållande mellan inkomst och pension, och på att pensionssystemet ska vara fristående från statsbudgeten.
– Att senaste tidens tillägg läggs på statsbudgeten går tvärs emot pensionssystemets grundvalar. Det är väldigt problematiskt att vi nu går ifrån så många principer.

Tanken med pensionssystemet är att det ska bidra till att det lönar sig att arbeta och att den som anstränger sig lite mer kan förvänta sig en högre pension. Var och en ska tjäna in till sin pension, det är inte ett bidrag, påpekar Jacob Lundberg.
– I och med de här förändringarna går vi mot en utveckling där pension förvandlas till ett bidrag. Det blir något som politikerna i sin godhet skänker ut, enligt något slags godtycke utifrån den senaste opinionsundersökningen, snarare än något som man har jobbat ihop till enligt förutbestämda regler.

Stort steg i fel riktning

Även Ingvar Backle, pensionsexpert på Svenskt Näringsliv, konstaterar att förslaget om ett garantitillägg är ytterligare ett stort steg bort från ett stabilt och långsiktigt pensionssystem med tydlig koppling mellan vad individen genom eget arbete har bidragit med och vad individen får ut i pension.
– Vi går allt mer mot ett pensionssystem där politiker ställer ut löften utan koppling till pensionssystemet. I stället läggs det på statsbudgeten – det vill säga att det läggs på skatten.

Han betonar att det inte handlar om att vara ogin eller inte, utan om hur ett sådant här pensionstillägg ska finansieras. Det som tas ur statsbudgeten finansieras med skatteintäkter och arbetsgivaravgifter.

– I den politiska debatten är det lätt att tro att det finns gratis pengar, men det gör det inte. De måste skapas någonstans.

Det stora problemet uppstår längre fram när demografin förändras.
– Det kan fungera ganska bra så länge befolkningen växer, men när vi föder färre barn och lever längre går det fler pensionärer på de som jobbar. Att lova ut pengar som någon annan ska betala är bekymmersamt. Det som händer är att vi skickar det här vidare till barn och barnbarn att betala.

Finansieringen av pensionerna är ett samhällskontrakt mellan generationer, och frågan är hur mycket de som arbetar är beredda att avstå ifrån för att finansiera tidigare utställda löften om en högre pension, konstaterar han.
– Statsfinansiellt är det livsfarligt för kommande generationer. Hur mycket kan man förvänta sig att de ska avstå? Även om vi vill ha solidaritet mellan generationerna så finns en gräns för hur frikostiga löften vi kommer att kunna uppfylla.

Livsval spelar roll

Ingvar Backle konstaterar att en garantipension på 12 000 - 14 000 kronor är låg enligt många svenskar men att det ofta beror på att personen har jobbat deltid eller kanske inte alls under perioder. I vissa fall har yttre omständigheter påverkat jobbchanserna, men inte alltid.
– Det handlar om att de har gjort livsval, även om de kanske inte var medvetna om konsekvenserna. Pensionens storlek bestäms utifrån livsinkomstprincipen vilket innebär att den är ett resultat av hur mycket du har arbetat i livet.

I dagsläget är de flesta som får garantipension äldre kvinnor och de tillhör en generation då kvinnor inte alls arbetade i samma utsträckning som idag.
– Det har hänt otroligt mycket när det gäller kvinnors arbetskraftsdeltagande och landskapet förändras. För de flesta av dagens kvinnor är det självklart att ha ett jobb.

Rundar pensionsgruppen

Att S, V och MP inte har involverat pensionsgruppen i sitt förslag är på sikt ett hot mot hela pensionsreformen, menar han.
– Här rundar Shekarabi pensionsgruppen och säger att tillägget inte ingår i överenskommelsen kring den – det är ett fult politiskt spel. Varför ska vi ha en pensionsgrupp om det här kan ske?

Samtidigt är det tufft för oppositionen att säga emot ett sådant här förslag, konstaterar Ingvar Backle. Att införa en förmån är alltid enklare än att ta bort den.
– Vi kommer att sitta fast länge i det här kontraktet om det går igenom. Med en sådan här överbudspolitik riskerar vi att hamna i samma läge som många andra länder. Vilka grupper ska gynnas den här gången? Den som inte fick en tårtbit sist vill ha en tårtbit nu, och gärna lite större. Sedan är racet igång.