Kriminella rånar välfärdssystemen på miljarder

Varje år betalas omkring 18 miljarder kronor ut felaktigt från socialförsäkringssystemet enligt siffror från Delegationen för korrekta utbetalningar, KUT-delegationen. Ekonomistyrningsverkets uppskattning är att det är runt två procent, det vill säga 13–16 miljarder kronor årligen.

Det kan handla om barnbidrag till familjer som inte längre bor i Sverige, personer som fuskat sig till sjukersättning eller assistansersättning som aldrig leder till hjälp för den med särskilda behov.

Mikael Westberg är särskild utredare som har fått i uppdrag att inrätta Utbetalningsmyndigheten så att den kan påbörja sin verksamhet 1 januari 2024. Tanken är att myndigheten ska få bukt med felaktiga utbetalningar, och med ekonomisk och organiserad brottslighet kopplad till välfärdssystemen.

– Det här är skattepengar, människors surt förvärvade pengar, från löntagares och företagares hårda arbete som används till helt felaktiga saker. Jag tycker att det är en grundförmåga i ett samhälle att kunna värna det hårda arbetet och se till att de pengarna inte går till fel fickor, säger han.

Det minskar i förlängningen tilliten till välfärdssamhället och de trygghetssystem som har tjänat Sverige väl under många år, konstaterar Mikael Westberg. Även om det är svårt att veta exakt så visar alla uppskattningar att det är betydande belopp som betalas ut felaktigt år efter år – pengar som skulle kunna gå till andra behov i samhället.

– Dessutom utnyttjas trygghetssystemen av organiserad brottslighet. Bedrägerier har blivit en allt viktigare finansieringskälla för kriminella – nästan lika viktig som narkotikaförsäljning. Jag tror att alla är ense om att det är fullständigt orimligt att de gemensamma medlen dräneras av ekonomisk brottslighet.

I dagsläget skickar beslutande myndigheter sina betalningsuppdrag till en bank som ser till att pengarna kommer till rätt persons bankkonto. Även om myndigheterna arbetar aktivt för att motverka felaktiga utbetalningar så pekar de ofta på problemet att de inte har tillgång till varandras uppgifter och de inte har rätt att behandla stora mängder information, vilket gör det svårare att hitta felaktiga utbetalningar.

Det här vill nu regeringen ändra på. Utbetalningsmyndigheten föreslås i stället hantera ett transaktionskonto som förmedlar betaluppdragen från de olika myndigheterna. Därmed skapas ett register över alla välfärdsutbetalningar och alla bankkonton som används för dem.

Det ger en överblick som gör det enklare att upptäcka och stoppa dubbla utbetalningar, till exempel om någon har arbetslöshetsersättning och sjukpenning samtidigt.

Utbetalningsmyndigheten ska initialt hantera utbetalningar från Försäkringskassan, CSN, Arbetsförmedlingen, Pensionsmyndigheten och Skatteverkets skattekonto.

– Med hjälp av systemövergripande dataanalyser och granskningar kommer det gå att hitta väsentligt fler fel än vad som görs i dagsläget, säger Mikael Westberg.

Fusket kan handla om alltifrån assistansbedrägerier till att ta emot sjukpenning på felaktiga grunder. Allra mest fuskas det i de system som betalar ut mest pengar. Största summorna betalas ut från Försäkringskassan.

– Konsekvensen är att vi får betala skatt till sådant som pengarna inte är avsedda att gå till. Intresset att bidra minskar och förtroendet för välfärdssystemen minskar. Det kan få långtgående och allvarliga konsekvenser för samhället.

Skapar osund konkurrens

Men det finns också andra aspekter, som att företag drabbas av osund konkurrens till exempel. Att tvingas konkurrera med företag som inte följer spelreglerna gör det svårare att driva verksamhet på ett lönsamt sätt. Därför är det betydelsefullt att fuskande företag upptäcks.

– Likvärdiga konkurrensvillkor är viktigt. Det som betalas in till trygghetssystemen i allra högsta grad även företagarna. De måste känna sig trygga med att det som betalas in går till det som det är tänkt att användas till och inte till något annat.

Finansminister Elisabeth Svantessons förväntan om att de felaktiga utbetalningarna ganska snabbt ska kunna minskas till nio miljarder kronor per år anser Mikael Westberg är helt realistisk. Det är en omfattande reform som ger goda verktyg både för Utbetalningsmyndigheten och för beslutande myndigheterna att jobba ännu mer offensivt med de felaktiga utbetalningarna, betonar han.

– De här förändringarna är helt nödvändiga för att hitta felen så att den här typen av brottslighet kan minska. Vi har lämnat in förslag som gör det möjligt att leva upp till finansministerns förväntan om att halvera de felaktiga utbetalningarna.

Det är välkommet och helt nödvändigt att det tas krafttag mot fusk och missbruk inom socialförsäkringarna, konstaterar Catharina Bäck, försäkringsexpert på Svenskt Näringsliv.

– Arbetsgivaravgifter och skatter finansierar de här miljarderna som betalas ut felaktigt och som inte används för avsett ändamål. Om vi inte kommer till rätta med missbruket, riskerar vi tilliten till och förtroendet för systemet.

Utbetalningsmyndighetens fokus på ekonomisk och organiserad brottslighet kopplad till välfärdssystemen är förståeligt, samtidigt är det också viktigt att komma till bukt med enskilda individers fusk inom försäkringarna, menar hon. Inom exempelvis tillfällig föräldrapenning uppskattas felaktiga utbetalningar och bidragsbrott vara mycket högt.

– VAB-utredningen skattar att cirka 20 procent, det vill säga två miljarder kronor, av utbetald VAB betalas ut felaktigt. Det höga missbruket av VAB riskerar att urholka förtroendet för socialförsäkringarna i allmänhet och föräldraförsäkringen i synnerhet, säger Catharina Bäck.

”Där pengar finns – där finns brottsligheten”

Thomas Falk, nationell samordnare mot felaktiga utbetalningar på Försäkringskassan, konstaterar att den förmån som handlar om mest pengar är mest brottsutsatt – assistansersättningen.

– Där pengar finns – där finns brottsligheten. Pengar är drivkraften för de som är kriminella och framför allt de som är organiserat kriminella. Vi beräknar att det varje år betalas ut mellan två och tre miljarder kronor felaktigt i assistansersättning.

Bland det mer spektakulära är när personer utan något behov av assistans lurar vårdpersonal att skriva ut intyg som berättigar till ersättning, och de sedan upptäcks bland annat när de åker på resor utomlands.

– De är tack och lov inte så många men det väcker stor uppmärksamhet – de reser ju runt för våra skattepengar, säger Thomas Falk.

Det vanligaste är dock att det i grunden finns ett vårdbehov som berättigar till ersättning men där behovet överdrivs. För de outnyttjade timmarna betalas pengarna ut till så kallade pappersassistenter som aldrig utför någon assistans.

– Där är brukarna ofta brottsoffer utan att känna till det. Ibland har de en god man, som inte är särskilt god, som är inbegripen i bedrägeriet. Den som har assistansbolaget kommer överens om upplägget tillsammans med assistenterna och den gode mannen.

En annan variant är när det finns ett barn med en funktionsnedsättning och alla runt barnet jobbar med assistansen. Familjen driver assistansbolaget, någon är en god man, och föräldrar och syskon jobbar som assistenter.

– Hela familjen lever på det här barnet. Förhoppningsvis får barnet det som det har behov av men det förekommer att rehabilitering och andra åtgärder som skulle kunna göra barnet friskare inte vidtas eftersom det innebär avdrag från ersättningen. Det är riktigt sorgligt.

Kriminella jobbar med verksamhetsutveckling

Även den organiserade brottsligheten jobbar med analyser och verksamhetsutveckling, fast på den kriminella sidan, påpekar Thomas Falk.

– Många är sofistikerade brottslingar men även om de utnyttjar alla förmåner lever de sällan ett glamoröst liv. Som kriminell behöver man också ha pengar till mat och hyra och då är exempelvis sjukersättning, sjukpenning och bostadsbidrag en säker inkomst som tickar in på kontot varje månad.

Av de 18 miljarder som betalas ut felaktigt från trygghetssystemen enligt KUT-delegationen, står Försäkringskassan för drygt hälften. Men i takt med att de kriminella utvecklas har även myndigheterna utvecklats och blivit bättre på att hitta brotten och att samverka med varandra.

– Den nya utbetalningsmyndigheten skapar nya och förbättrade möjligheter att upptäcka, förhindra och förebygga felaktiga utbetalningar. Vi kommer att få underrättelser och analyser därifrån som kan hjälpa oss att hantera problemet med felaktiga utbetalningar.

Något som är extra intressant för Försäkringskassan är att få möjligheten att begära kontoutdrag för samtliga förmåner. I dagsläget kan det bara göras för bostadsbidrag och bostadstillägg.

Barnbidrag går till utlandet

Det är också vanligt att personer utvandrar utan att meddela Försäkringskassan eller anmäla det till folkbokföringen hos Skatteverket. Enligt Försäkringskassans analysavdelning flyttar varje år 6 000–12 000 barn med sina föräldrar utanför landet utan att det anmäls.

– De fortsätter att få barnbidrag, och om de har rätt till det även föräldrapenning och bostadsbidrag. På ett kontoutdrag skulle Försäkringskassan kunna se om pengarna hela tiden tas ut utomlands och utreda om personen fortfarande är bosatt i Sverige, säger Thomas Falk.