Regeringens pensionsoffensiv döms ut

S, V och MP vill att de omkring en miljon pensionärer som har lägst inkomstpension ska få upp till 1 000 kronor skattefritt mer per månad, som ett ”garantitillägg i bostadstillägget”.

Förslaget möts av hård kritik från flera håll. Framför allt för att det innebär avsteg från livstidsinkomsten som säger att det ska finnas en koppling mellan vad en person själv har bidragit med och hur stor dennes pension blir.
– Förslaget är helt fel och i grunden extremt farligt. Svenskt Näringsliv avstyrker det rakt av. Det finns inget positivt i det, säger Ingvar Backle, pensionsexpert på Svenskt Näringsliv.

Totalsågas av remissinstanser

Nu har remissinstanserna lämnat svar på förslaget. Flera av dem påpekar att stödet för de som har allra minst att leva på behöver ses över, men överlag anses det föreslagna garantitillägget vara en dålig lösning.

En av de som är kritiska i sitt remissvar är Svensk Försäkring som skriver att det inte finns någon koppling till boendekostnaden och att syftet med garantitillägget framstår som ”motsägelsefullt och högst oklart”.
”Redan benämningen av bidraget – garantitillägg i bostadstillägget – är en signal om att det är något märkligt med hela förslaget”.

Svensk Försäkring ifrågasätter att den miljon som ska få del av bidraget, 47 procent av alla pensionärer, tillhör gruppen pensionärer med låga inkomster, och konstaterar att enbart inkomstpensionen räknas med i inkomstunderlaget. Det innebär att individer som har rätt till bidraget samtidigt kan ha höga inkomster från tjänstepension och annan förmögenhet.

Akademikerfackförbundet Saco ställer sig kritiskt till att införa garantitillägget och menar att det, liksom det nyligen införda inkomstpensionstillägget kommer att ”öka komplexiteten i pensionssystemet, skapa olyckliga marginaleffekter och därmed försvåra för den enskilde att förstå hur pensionssystemet och vad som förklarar storleken på den egna pensionen”.

Strider mot grundläggande principer

Saco har inga principiella invändningar mot att stärka grundskyddet i pensionssystemet men anser att det bör ske inom ramen för befintliga förmåner.
”Denna typ av ”lapptäcksåtgärder”, i strid med pensionssystemets grundläggande struktur och principer, riskerar på sikt att underminera pensionssystemets legitimitet.”

TCO avråder från att införa garantitillägget i sin nuvarande utformning och efterfrågar en fördjupad och utvecklad konsekvensanalys, bland annat av frågan om förslagets marginaleffekter.
Dessutom betonar TCO att det för stabiliteten och förutsägbarheten i det allmänna pensionssystemet är viktigt att alla ändringar genomförs ”i bred enighet och så långt det går inom ramen för pensionsgruppen”.

LO tillstyrker förslaget men påpekar att det sker ”i väntan på en välavvägd reform av det allmänna pensionssystemet”. I stället för att införa ännu ett tillägg till pensionen riktat mot en viss del av pensionsinkomstskalan skulle LO vilja se att den inkomstgrundade pensionen och grundskyddet ses över och förstärks på ett välavvägt sätt.

”Livsinkomstprincipen behöver förstärkas inom ramen för det allmänna pensionssystemet, med ett förutsebart och stabilt respektavstånd mellan dem som har arbetat och dem som inte har gjort det som resultat. Men garantitillägget i bostadstillägget urholkar livsinkomstprincipen”, skriver LO.

Livsinkomstprincipen försvagas

Pensionärernas riksorganisation och Skpf pensionärerna välkomnar garantitillägget och att de med lägst pension får mer i plånboken. Samtidigt konstaterar de att det är problematiskt att livsinkomstprincipen försvagas. Skpf pensionärerna skriver att införandet av ännu ett skattesubventionerat tillägg kringgår flera grundprinciper i pensionssystemet.

”Det är mycket olyckligt att flera grundprinciper bryts – såväl principen om värdet av att arbeta ihop sin pension som att pensionen ska finansieras via avgifter, därtill skadas normerna för grundskyddet.”

Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, varken tillstyrker eller avstyrker med förklaringen att det utifrån bristerna i den utredning och konsekvensanalys som gjorts inte går att ta ställning.
I sina kommentarer betonar myndigheten att det är oklart varför det krävs en ny förmån, att konstruktionen är ologisk och att det är ”svårt att se vad som gör garantitillägget till ett tillägg till bostadstillägget”. Garantitillägget anses även göra pensionssystemet mer svåröverskådligt.

Enligt Ingvar Backle på Svenskt Näringsliv är det största problemet med garantitillägget att det strider emot pensionssystemets grundbultar.
– Det är oerhört viktigt att hålla fast vid de ursprungliga principerna i pensionsöverenskommelsen med en tydlig spegling av livsinkomsten och vad den enskilde individen har bidragit med, via egenavgifter och allmänna pensionsavgifter som arbetsgivaren har betalat in.

I pensionsreformen är det fastslaget vilka pensionsavgifter som ska avsättas och att ingen del av pensionen ska tas från statsbudgeten. Men garantitillägget föreslås nu undantas från det och finansieras via skatteintäkter.
– Börjar vi toppa upp med skattefinansierade delar lämnar vi den stabila grundstrukturen i hela pensionssystemet och det ser vi allvarligt på, säger han.

Pensionsgruppen rundas

Han konstaterar samtidigt att Pensionsgruppen, som bildades för att åstadkomma ett stabilt och över tid hållbart pensionssystem, dessutom har rundats i och med förslaget. Enligt socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi beror det på att det inte är ett pensionstillägg utan ett ”garantitillägg i bostadstillägget”.

– Det har ju inget med bostadskostnader att göra! Pensionsgruppen finns till just för att det inte ska gå att göra partipolitik av de här frågorna. Men det struntar Shekarabi i. Det här är uppenbar fulpolitik som handlar om att köpa röster för att försöka vinna valet – inget annat, säger Ingvar Backle.
Sverige har ett väl utbyggt trygghetssystem där den som saknar arbetsförmåga får ett bra skydd, men det bygger också på att alla som har en arbetsförmåga, hel eller delvis, utnyttjar den för arbete, konstaterar han.

– Det här innebär att även personer som har haft en arbetsförmåga, men som av någon anledning inte har utnyttjat den fullt ut, ska få ett kompletterande bidrag helt utan koppling till vad de har bidragit till. Vill vi prioritera det för våra skattepengar? Har vi råd med det?

Barn och barnbarn får betala

Liksom många andra länder har Sverige en demografisk utmaning i att pensionärsgruppen växer och utgör en allt större andel jämfört med den arbetande befolkningen, vilket innebär att skattetrycket ökar på de som arbetar. Blir garantitillägget verklighet innebär det risk för ytterligare pålagor.

– Man intecknar stora delar av vad våra barn och barnbarn ska betala i skatt i framtiden. Det är enkelt att ställa ut löften men att dra tillbaka dem är betydligt tuffare, så det här är väldigt allvarligt, säger Ingvar Backle.
Förslaget sågas även i en debattartikel Dagens Nyheter av sju ledande pensions- och sparekonomer. De menar att försöken att kringgå pensionsgruppen och pensionsöverenskommelsens principer är ”kortsiktig pensionspopulism” som riskerar förtroendet för pensionssystemet i grunden och som skapar problem för morgondagens pensionärer. De betonar också att pensionsnivåerna måste vara långsiktigt hållbara.

”Pensionerna ska stärkas genom att förstärka pensionssystemet, inte genom ett lapptäcke av bidrag till pensionärerna direkt från statsbudgeten. Pensionsnivåerna får inte bli beroende av dagsform på politiker och offentliga finanser.”