Ny studie: Låg sjukfrånvaro bland tjänstemännen

Tjänstemän i privat sektor är en grupp som inte har undersökts särskilt mycket när det gäller sjukfrånvaro och en ny studie slår nu hål på ett antal myter inom området.

Forskarna på Karolinska Institutet har följt 1,3 miljoner privatanställda tjänstemän i Sverige mellan åren 2012 och 2018 och studerat deras sjukskrivningar på mer än 14 dagar. Projektet har finansierats av Alecta. Ytterligare resultat kommer från en kompletterande studie av Alectas 1 miljon försäkrade tjänstemän i privat sektor år 2021.

Det visar sig att tjänstemännen överlag är relativt friska. Medelantalet sjukpenningdagar per person ökade under perioden från fem till åtta dagar 8 dagar år. 60 procent av kvinnorna och 80 procent av männen hade ingen sjukskrivning alls under de sju åren.

– Huvudresultaten från projektet är att det var en låg andel personer med sjukpenning eller sjuk- och aktivitetsersättning under perioden och medelantalet dagar också var lågt, sade Kristin Farrants, biträdande lektor vid avdelningen för försäkringsmedicin på Karolinska Institutet, under ett seminarium där rapporten presenterades.

Kvinnor var oftare sjukskrivna men däremot skiljer inte medelantalet sjukskrivningsdagar mellan kvinnor och män. Det var heller inga större skillnader mellan olika näringsgrenar.

Mestadels handlar sjukfrånvaron om somatiska diagnoser men de psykiska diagnoserna ökade mest, särskilt bland kvinnor. För kvinnor ökade antalet sjukdagar i psykiska diagnoser från 2,8 till 5,5 dagar under perioden, medan de för män ökade från 1,8 till 3,6.

Sjukskrivning i en psykisk diagnos är den faktor som i störst utsträckning leder till en längre sjukfrånvaro än 90 dagar. I övrigt är det främst lägre inkomst.

– Enligt den här studien finns inte något starkt samband mellan vissa typer av arbeten och hög risk för framtida sjukfrånvaro eller sjukskrivningsfall längre än 90 dagar, vilket annars varit den allmänna förklaringen. I stället är det låg lön som sticker ut som förklaringsfaktor, säger Fredrik Palm, produkt- och analyschef på Alecta.

Lönen verkar ha allt större betydelse för sannolikheten för sjukfrånvaro och i gruppen män 30–39 år är skillnaden allra störst. Där är andelen sjukfall ibland de med lägst lön åtta gånger större än de med högst lön.

– För kvinnor är det inte lika stor skillnad. Vi ser vi inte samma trend de senaste åren att sjukfallen ökar hos de med lägst lön men i stället var ökningen kraftig dessförinnan, säger Fredrik Palm.

Under en paneldebatt slog Marcus Dahlsten, vd på Transportföretagen, fast att hela samhället tjänar på att sjukfrånvaron blir lägre och att hitta bra verktyg för det, både ur individens och arbetsgivarens perspektiv.

– Det är viktigt att ha med sig att arbete i de allra flesta fallen är en hälsofaktor men också och att sjukskrivningar är komplext och att det kan ha sin grund i faktorer även utanför yrkeslivet.

Michael Boman, tf områdeschef Försäkringskassan, betonade att en sjukskrivning naturligtvis har en sjukdom i botten men att det är först när den sätts i relation till vad en person förväntas göra på sitt arbete, som det uppstår en arbetsoförmåga.

– Där finns det utmaningar och svårigheter kopplade till psykisk ohälsa som kanske är svårare att sätta i relation till det arbete som ska utföras, säger han.

Maria Malmer Stenergard (m), ordförande i socialförsäkringsutskottet, påpekade att en majoritet av de psykiatriska diagnoserna härrör från stress och utmattningsdepressioner.

– Jag tror att det hänger samman med situationen i hemmet och att det är därför som kvinnor drabbas i så mycket större utsträckning. Dessutom tror jag att män, mer än kvinnor, drar sig för att ropa på hjälp när de är sjuka.

Hon konstaterade att Sverige tidigare hade problem med att sjukfrånvaron fluktuerade mycket på grund av förändrad lagstiftning och styrning, vilket snabbt slår igenom på sjukskrivningstalen.

– I den här forskningen ser vi att sjukersättningen har minskat kraftigt. Före 2009 hade man en tendens att gömma och glömma människor i förtidspensionering och det har vi nu kommit ifrån.

Men den senaste tidens förändringar i sjukförsäkringen, som syftar till att göra det enklare att stanna kvar i sjukskrivning, kommer att få stora effekter framåt, menar hon.

– Jag är rädd för att det inte gör att vi mår bättre, för de innebär att vi kommer ifrån de tidiga insatserna och för varje dag som vi stannar i det utanförskap som en sjukförsäkring ändå innebär blir det svårare att komma tillbaka.

Hon är bekymrad över att balansen i sjukförsäkringssystemet är på väg att rubbas.

 – Självklart ska man ha rätt till sin sjukpenning när man är sjuk och behöver vara hemma men vi måste vara medvetna om att sjukskrivning är en medicin med allvarliga biverkningar, säger Maria Malmer Stenergard.

Rikard Larsson, Socialdemokraterna, vice ordförande socialförsäkringsutskottet, konstaterade att hans parti har ett helt annat synsätt.

– Vi tycker att de förändringar vi nu gör i sjukförsäkringen är efterlängtade. Vi ser många som har blivit utförsäkrade under lång tid. Även om 50 procent av dem kommer tillbaka så är det många som inte gör det och då riskerar de att hamna i det verkliga utanförskapet – att hänvisas till kommunernas försörjningsstöd.