Nya siffror: Förmögenheten sex gånger större bland pensionärer

Pensionsmyndigheten fokuserar i sin senaste rapport ”Hur är pensionärernas ekonomiska levnadsförhållanden?” på att ge en helhetsbild av pensionärernas ekonomi. Det visar sig att när all inkomst efter skatt – från lön, pension, bidrag och kapital – räknas in är bilden en helt annan än den av fattigpensionären som ofta målas upp i debatten.

En av de saker som sticker ut är att förmögenheten är sex gånger större bland pensionärerna i förhållande till den övriga befolkningen.

Det granskade året, 2019, var medianvärdet för pensionärers skattade nettoförmögenhet utöver den egna bostaden 117 000 kronor medan den för åldersgruppen 20–64 år var 19 000 kronor.

– Vi kommer fram till att Pensionärernas ekonomi generellt är god i förhållande till den övriga befolkningens ekonomi. Det kan också förklara SCB:s siffror från år 2020 som visade att pensionärer är den grupp i samhället som oroar sig minst över sin ekonomi, säger Erik Ferm, analytiker på Pensionsmyndigheten.

Rapporten visar också att pensionärernas inkomster är goda jämfört med den bild som ofta ges. När hänsyn tas till hushållets sammansättning och totala inkomst efter skatt var medianinkomsten bland pensionärer drygt 19 300 kronor och bland den yngre befolkningen knappt 23 000 kronor.

Det innebär att pensionärer har 82 procent av den ekonomiska standarden för befolkningen i åldern 20 till 64 år.

Under ett seminarium där rapporten presenterades framförde Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta, att han tycker att det är klokt att bredda perspektivet och titta på hela den ekonomiska situationen. Det är ett bra komplement till de många studier som fokuserar på rena pensionsinkomster eller bara på den allmänna pensionen, anser han. Vissa studier tar till exempel inte med bostadstillägget som är utformat just för att förstärka ekonomin för de som har det svårast.

– Det är intressant att rapporten bekräftar bilden som allt mer växer fram – att den typiska pensionären faktiskt har en ekonomi som är helt okej. Det betyder inte att alla har det, det finns äldre som har riktigt låga inkomster, men den typiska pensionären har en helt okej ekonomi.

Alectas rapport från förra året pekar åt samma håll. Den visade att det är vanligare med fattigdom i åldrarna 20–29 och 30–49 år än bland pensionärer i åldern 65–79. Det finns alltså fler ”fattigyngre” än ”fattigpensionärer” i Sverige, konstaterar Staffan Ström.

– Så fort man pratar om pension kommer ordet ”fattigpensionär” upp. Det är viktigt att ha ögonen på dem med de lägsta inkomsterna men ibland kan det låta som att det är pensionssystemets fel att det finns fattiga i Sverige.

I samhället finns det flera grupper där det är vanligt med riktigt låga inkomster, till exempel har ensamstående föräldrar lägre ekonomisk standard än pensionärer som är över 80 år, poängterar han.

– Det gäller att se till helheten och inte bara till pensionärskollektivet innan vi beslutar om förändringar. Vill vi flytta pengar från den yrkesverksamma delen av livet till pensionärstiden och i så fall hur mycket? Det är viktigt att fundera på om pensionssystemet verkligen ensamt ska lösa alla problem.

Enligt Staffan Ström är det centrala att sluta se pensionärer som en grupp där alla har det likadant. Bland pensionärerna finns det miljardärer och de som har det riktigt tufft, och utöver dem finns den stora gruppen som har det ”helt okej”.

– Vill vi åtgärda svagheterna i pensionssystemet måste vi jobba med träffsäkra lösningar i stället för att bara knuffa in mer pengar i hela systemet som många ropar på idag. Det får effekter inte minst för dagens unga – effekter som de själva inte inser idag.

Erik Ferm betonar också att pensionärer inte är en homogen grupp utan att det handlar om drygt två miljoner individer med stora skillnader i både inkomst och förmögenhet.

Även om den ekonomiska standarden generellt är god så är den inte det för alla. Sämst ekonomi har gruppen äldre ensamstående pensionärer där en övervägande andel är kvinnor.

– Inkomster och förmögenheter är ojämnt fördelade bland pensionärer precis som bland befolkningen i övrigt. Vi ser att sammanboende pensionärer har en betydligt större disponibel inkomst och en högre ekonomisk standard än ensamstående pensionärer.

Liza di Paolo-Sandberg, förbundsordförande SKPF, Svenska Kommunalpensionärernas förbund, trycker på att socialförsäkringen är tänkt att ge ekonomisk trygghet genom livets olika skeden, och där ska även pensionen ingå.

– Har man haft en låg inkomst under arbetslivet så följer den idag med så att man får en låg pension. Då måste man försöka förbättra ekonomin på annat sätt. Hur man än vänder och vrider på det så finns det en grupp äldre som har väldigt lite kvar när mat och boende är betalt.