Pensionerna 2024: Nu lönar det sig mindre att jobba

I år får åtta av tio en höjning av sin totala pension, det vill säga den allmänna pensionen och tjänstepensionen. För de flesta handlar det om 500 – 1 500 kronor per månad efter skatt, enligt Pensionsmyndighetens beräkningar.

Höjningens storlek per individ beror på hur de olika delarna av pensionen påverkas. Inflationen gör att skillnaden uppräkningen mellan pensionärernas olika typer av inkomster, precis som förra året, blir stor.

Garantipensionen som följer prisutvecklingen höjs med hela 9,1 procent, för de flesta 530 – 670 kronor. Inkomstpensionen, som utgår från inkomstutvecklingen, räknas däremot bara upp med en procent, 80 – 190 kronor för merparten.

Mindre skillnad än någonsin

Det gör att 2024 blir året då skillnaden i pension är mindre än någonsin mellan den som har jobbat hela livet och den som har jobbat lite eller inte alls. Ytterligare 190 000 pensionärer får garantipension från och med i år och därmed är det fler som får garantipension än en pension som enbart baseras på deras livsinkomst.

De förmånsbestämda tjänstepensionerna följer normalt prisutvecklingen medan de som är premiebestämda varierar med hur tillgångarna utvecklas.

Premiepensionen är beroende av hur fonderna har gått under året och för majoriteten har de utvecklats positivt.

– Dessutom får de som har en låg inkomstpension en relativt stor ökning av garantipensionen. Så även om inkomstpensionen ökar blygsamt i förhållande till inflationen så får de flesta en större höjning av sin pension nästa år jämfört med vad de fick i januari i år, säger Linda Wiese, analytiker på Pensionsmyndigheten, i ett pressmeddelande.

Att garantipensionen har skjutit i höjden så mycket jämfört med den inkomstgrundade pensionen har flera förklaringar utöver inflationen. Sedan år 2020 har riksdagen vid två tillfällen beslutat att höja garantipensionen och infört ett inkomstpensionstillägg. Dessutom har reallönerna minskat under två år.

Grundprincip urholkas

Pensionssystemets avsikter att den allmänna pensionen ska bero av livsinkomsten urholkas när marginaleffekterna i systemet blir högre och respektavståndet mindre. Det förklarade Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten, i en artikel i TN.

– Det gör att den allmänna pensionsnivån, inklusive grundskyddet, för en stor grupp pensionärer är relativt lika trots att de har haft olika inkomster under förvärvslivet, sa han.

Utvecklingen att skillnaden i pension nu minskar ytterligare mellan människor som har arbetat ett helt liv och människor som aldrig eller bara i begränsad omfattning har arbetat, är allvarlig, påpekar Ingvar Backle, pensionsexpert.

– Det skickar helt fel signaler om att det inte lönar sig att arbeta mer för att få en bättre pension. Tvärtom krävs det att fler arbetade timmar för att inte bara pensionerna, utan hela vårt välfärdssystem ska gå ihop ekonomiskt.

Sju av tio pensionärer får bidrag

Innan riksdagen beslutade att höja garantipensionen och införa inkomstpensionstillägget hade omkring 30 procent av pensionärerna någon form av skattefinansierat pensionsbidrag, det vill säga garantipension, inkomstpensionstillägg, bostadstillägg eller försörjningsstöd. År 2024 är det mer än sju av tio.

Däremot blir bilden en helt annan när tjänstepensionerna ITP2 räknas in i pensionärernas ekonomi. För 2023 räknades de upp med knappt elva procent och 2024 höjs de med nästan 6,5 procent.

En annan förändring som väntas ske i år är att åldersgränsen för jobbskatteavdraget för äldre höjs med ett år. Tidigare gällde det från och med året då en person fyller 66 år. Regeringen vill att det i stället ska gälla från och med året då en person fyller 67 år. Därmed är det samma åldersgräns som för att ta del förhöjda grundavdraget, som också höjdes nyligen.