Svenska pensionärer rikare än någonsin – bäst i hela EU

Sverige ligger bra till i internationella pensionsjämförelser, enligt Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten. Enligt EU:s relativa fattigdomsmått ligger Sverige genomsnittligt till i Europa, men sett till det absoluta fattigdomsmåttet är Sverige bäst.

Absolut fattigdom handlar om att ha råd med basala varor och tjänster som hyra, mat och värme, och att kunna klara oväntade utgifter. Relativ fattigdom definieras som att ha en inkomst under 60 procent av medianinkomsten i landet.

Bland de som är äldre än 65 år är andelen absolut fattiga personer 1,3 procent. Andelen relativt fattiga är 13 procent, vilket är samma som för åldersgruppen 20–64 år. Den grupp som har det sämst ekonomiskt är kvinnor över 80 år.

– Sverige ligger ungefär i mitten när det gäller pensioner på EU-nivå, utifrån vilka pensioner som levereras och hur väl det bekämpar fattigdom. Är absolut fattigdom det relevanta så har Sverige det bästa ”pensionssystemet” av dem alla, säger Ole Settergren.

Pensionsmyndigheten har i en egen rapportserie beskrivit det svenska pensionssystemet och konstaterat att svenska pensionärer generellt har en god ekonomi.

– Om man tycker att pensionssystemet är dåligt nu så beror det inte på att det har blivit sämre och att pensionerna har blivit lägre. Pensionerna har i så fall varit dåliga i 30 års tid för de har ökat i takt med inkomstutvecklingen eller till och med lite mer.

Grundbultar på väg att överges

Styrkan i det svenska pensionssystemet har tidigare varit den unikt starka kopplingen mellan livsinkomst och pension som gör systemet rakt och tydligt för majoriteten av pensionssparare och pensionärer.

– Pensionen fungerar mer eller mindre som ett vanligt banksparande, där man kan följa hela förloppet och där man sedan får tillbaka det som man har betalat in.

Men det är nu delvis överspelat efter den senaste tidens ändringar i grundskyddssystemen, betonar han.

– Det har minskat radikalt genom inkomstpensionstilläggets tillkomst, och den höjda garantipensionen. Kopplingen är fortfarande hård i det inkomstgrundade systemet men inte för de med normala och lägre inkomster.

Inkomstpensionstillägget som infördes förra hösten står i direkt konflikt med pensionssystemets principer, som av lagstiftare och andra tidigare har lyfts fram som så bra, konstaterar Ole Settergren.

– Om denna principlöshet är bra eller dålig är upp till betraktaren. Det som är otvetydigt dåligt är att riksdagen i samband med besluten om de nya lagarna inte informerade sig själva och omvärlden om innebörden av vad som skedde. I stället övergavs principerna av en helt enig regering under tystnad.

Svenska pensionssystemet rankas högt

Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta, instämmer i att det svenska pensionssystemet står sig bra jämfört med andra länder.
– I de pensionsrankningar som görs hamnar Sverige alltid på tio-i-topp-listan. Vilken plats i toppen som vi ligger på beror sedan det på vad som mäts och hur mätningarna görs.

Det inte är helt enkelt att jämföra olika länders pensionsinkomster eftersom de klassas så olika. Vissa stöd som inte räknas in i pensionssystemet i Sverige ses som en del av pensionen i andra länder, exempelvis det statliga bostadstillägget som kan ge pensionärer upp till 8000 kronor i månaden skattefritt.

– För de med lägst pensioner innebär det ibland nästan en fördubbling av inkomsten. Blundar man för flera bidrag och delar som har satts in för att stötta äldre med lägre inkomster är det inte konstigt om siffrorna ibland låter låga när man jämför mellan länder.

Just nu debatteras synen på garantipensionen. I dagsläget räknas den in som pension i Sverige men EU uppfattar den som en minimiförmån, och därför kommer garantipension efter årsskiftet inte att betalas ut till utlandet.
– Sådana här hårklyverier får ganska stort genomslag när olika länder betygssätts, säger Staffan Ström.

Pensionärerna aldrig haft det bättre

Därför är det oftast intressant att titta på de verkliga inkomsterna, vad människor har i plånboken, konstaterar han. Det senaste året har flera tunga rapporter från bland andra Pensionsmyndigheten och Finanspolitiska rådet, tecknat en ljus bild av svenska pensionärers ekonomi.

Den visar att pensionärer i allmänhet aldrig har haft det bättre, att pensionerna har utvecklats väl i linje med löntagarna, och att nyblivna pensionärer i disponibel inkomst har omkring 90 procent av vad de hade innan pension.

Även Staffan Ström lyfter fram att Sverige är bäst i EU, sett till absolut fattigdom bland pensionärer, trots att det pratas mycket om fattigpensionärer.

– Vi har minst andel äldre som verkligen har svårt att få ihop sin ekonomi. Många har svårt att tro på det eftersom bilden av att Sverige har ett uselt pensionssystem där alla blir fattiga sitter så djupt, men det är till stora delar en nidbild.

Främsta styrkan med det svenska pensionssystemet är att det är pålitligt och stabilt, menar han. En del länder har system som på pappret ser bra ut men där det senare visar sig att politiken har lovat mer än vad pensionssystemet kan hålla.

Även om alla äldre i Sverige inte har en bra ekonomi, så är det samtidigt viktigt att klargöra vilka problem som pensionssystemet ska lösa, menar Staffan Ström.

– Många med riktigt låga pensioner har haft det ännu sämre tidigare i livet, för att de har varit långtidssjukskrivna eller långtidsarbetslösa till exempel. Men ofta får de faktiskt en stärkt inkomst när de går i pension. Idag får omkring var fjärde svensk en högre inkomst efter pensioneringen.

Ingvar Backle, pensionsexpert på Svenskt Näringsliv, förklarar att det svenska pensionssystemet bygger på att det finns ett grundskydd för de som saknar arbetsförmåga, och att alla som har en arbetsförmåga, helt eller delvis, jobbar och betalar skatt.
För de som jobbar ska det finnas en tydlig koppling mellan den egna arbetsinsatsen och vad man sedan får ut i pension. Men den kopplingen har nu börjat vattnas ur, konstaterar han.

– Med de förändringar som har gjorts i det svenska systemet på senare tid riskerar vi att gå åt fel håll. Visst är vi bättre rustade än de flesta andra länder men det gäller att vi håller fast vid principerna i pensionsreformen.

Vill vi ha högre inkomstpensioner måste de som jobbar avstå mer under yrkesverksam tid, och en höjning av garantipensionen innebär att de som jobbar måste avstå mer av sin lön till högre skatter och avgifter för att finansiera det, påpekar Ingvar Backle.

De flesta som jobbar tycker att det är rimligt att avstå delar av sitt konsumtionsutrymme för att pensionerna ska vara vettiga, konstaterar han. Men var går gränsen för att höja pensionen för de som har haft en arbetsförmåga men som inte utnyttjade den?

– Vill vi avstå för att försörja dem? Om jag vill avstå mer av min inkomst för att få en högre pension är upp till mig, men kan jag begära att andra yrkesverksamma ska avstå än mer av sina inkomster för att jag ska få en högre pension om jag inte drar mitt stå till stacken trots att jag skulle kunna göra det?

Det så kallade generationskontraktet kommer att ställas inför stora prövningar, tror han.

– Det finns inte obegränsat med pengar. De utfästelser vi ställer ut idag skjuts till framtidens generationer att finansiera. Där riskerar vi att gå väldigt fel.