Förmögenhetsskatt fortsatt en mycket dålig och farlig idé

Den franske ekonomen Gabriel Zucman föreslår i en intervju med DN att Sverige borde återinföra förmögenhetsskatten. Zucman hävdar att ”dollarmiljardärer” inte betalar tillräckligt mycket skatt på förmögenheter och hänvisar till den Parisbaserade forskningsgruppen EU Tax Observatory. Forskningsgruppen föreslår en global miniminivå för förmögenhetsskatt på 2 procent för världens 3 000 rikaste människor. 

Sverige avskaffade förmögenhetsskatten 2007 som ett av de sista länderna i Europa. Dessförinnan hade den avskaffats i bland annat Finland och Luxemburg (2006), Island (2005), Nederländerna (2000), Tyskland och Danmark (1997) samt Österrike (1994). I EU finns idag skatten bara kvar i Spanien och med en rad undantag för bland annat onoterade aktier och regionalt (skattesatsen är noll i bland annat Madrid).

Ett viktigt motiv för Sverige att avskaffa förmögenhetsskatten var att den fick entreprenörer och investeringskapital att lämna Sverige. Efter att den avskaffats har namnkunniga företagare flyttat tillbaka och framgångsrika entreprenörer valt att stanna i Sverige. Dessa utvecklar nu sina företag och återinvesterar vinsterna i nya företag - en för Sverige mycket viktig tillgång.

I intervjun nämner Zucman Norge där en skattehöjning gjort att ett stort antal framgångsrika entreprenörer lämnat landet.  Zucman menar att Norge i praktiken borde stoppat möjligheten att lämna landet med lagstiftning som gjort det extremt kostsamt.

Förmögenhetsskatt skrämmer inte bara bort entreprenörer, den orsakar även stora snedvridningar av investeringsbeslut. Den svenska erfarenheten av skatten var att kapital sökte sig till andra sektorer än företagande och jobbskapande, vilket begränsade samtliga företags tillväxt och konkurrenskraft.

Ett annat stort problem med förmögenhetsskatt är att de som drabbas av den kanske inte ens har möjlighet att betala den. Det kan exempelvis drabba pensionärer med små inkomster med fritidshus som ökat i värde över tid. Skatten riskerar även att drabba företagare som har alla sina tillgångar bundna i sitt bolag. Det senare kan bli ett särskilt stort problem i växande företag som på papperet kan ha en hög värdering men som ännu inte kan ge någon avkastning. Just denna problematik tar Zucman upp i sin bok The Triumph of Injustice (W.W. Norton & Co, 2019) där han tillsammans med Emmanuel Saez föreslår en förmögenhetsskatt för USA. Zucman och Saez anser att företagare ska betala skatten med aktier. I praktiken innebär detta ett succesivt förstatligande av företagandet som påminner om löntagarfonderna.

Förklaringarna är många till att nästan alla länder avskaffat förmögenhetsskatten. Förutom redan nämnda problem med försvagad konkurrens, snedvridningar och svårigheter att betala skatten var den ofrånkomligen besvärlig och dyr att administrera för både myndigheter och skattebetalare. Allra värst är och förblir dock det faktum att skatten var skadlig för företagsamhet och jobbskapande. En nåd att stilla bedja om är att de få akademiker som byggt sin karriär på forskning om en skatt med alla dessa problem växlar till mer produktiva forskningsfält.