Sänkta och förutsägbara kapitalinkomstskatter bra för tillväxten

Under de senaste veckorna har vi återigen fått en debatt om hur svenska skatter riskerar att driva verksamheter, investeringar och ägare ut ur landet. Ett område där vi har en olycklig tradition och där svensk skattepolitik historiskt åsamkat ekonomin och företagsamheten stor skada.

Den här gången handlar det om riskkapitalbranschen och en rad på varandra kommande beslut som slagit mot ett antal aktörer. Skatteverket förefaller vara högst aktiva i hur man driver dessa mål och verkar ha sökt delvis nya infallsvinklar.

Media rapporterar om upptaxeringar på sammanlagt 1,6 miljarder kronor. Ett stort antal rättsprocesser har pågått under mycket lång tid och omfattande resurser har lagts ner på båda sidor.

Svenskt Näringsliv har ingen uppfattning om enskilda ärenden, men den utveckling vi ser är illavarslande. Oförutsägbara, internationellt höga och snedvridande skatter skadar ekonomin och dess tillväxtkraft.

För det första för att det uppenbart riskerar att få konsekvenser för var dessa verksamheter bedrivs, vilket understryker att svenska skatter inte är internationellt konkurrenskraftiga. Risken att verksamhet flyttar skulle kunna uppfattas som överdriven, om det inte vore så att vi har historiska såväl som nutida exempel på hur svenska skatter drivit på en sådan utveckling. Det är allvarligt för det svenska ägandet, för tillgången till kapital och för de svenska jobben.

De långa, oöverblickbara och i hög grad oförutsägbara processerna ställer också frågor om rättssäkerheten. Oaktat hur utfallet blir löper skattesystemet en betydande risk att förlora i legitimitet. När ambitionen borde vara att göra skattesystemet så enkelt och förutsägbart som möjligt, så drar dessa mycket utdragna processer i helt motsatt riktning. Också det slår mot företagsklimatet.

För det andra för att vi har ett generellt konkurrenskraftsproblem med för höga skatter på såväl arbete som kapital. Marginalskatter på över 50 procent försvårar kompetensförsörjningen och orsakar ett gap och en spänning mot kapitalbeskattningen, som även den är hög i internationell jämförelse. Den allmänna debatten – som ofta yvigt och osakligt påstår att Sverige skulle vara ett ”skatteparadis” – ger sällan uttryck för detta. Svenska skatter på investeringar är helt enkelt höga i en internationell jämförelse.

En omfattande kartläggning som Deloitte utfört på Svenskt Näringslivs uppdrag av 15 konkurrentländer visade exempelvis att Sveriges generella kapitalskatt på 30 procent ligger klart högre än omvärlden. Där är snittet snarare neremot 20 procent. Flera länder tillämpar dessutom olika typer av nedsättningar, exempelvis erbjöds i en rad länder såsom Estland, Belgien, Storbritannien, Italien, USA och Kanada skattefrihet för utdelningar eller kapitalvinster helt eller upp till fler miljonbelopp samt för vissa typer av investeringar.

För det tredje för att debatten inte tar hänsyn till riskkapitalsektorns betydelse för svensk ekonomi. Sverige har en utvecklad riskkapitalbransch, vars framgångar inte bara avspeglar sig i att ett antal investerare och entreprenörer fått avkastning på de risker de tagit.

Mellan 2007 och 2022 investerade olika riskkapitalaktörer i närmare 4 000 svenska bolag till ett värde av nästan 500 miljarder kronor. Direkt och indirekt sysselsätts drygt en kvarts miljon personer, vilket motsvarar knappt 5 procent av Sveriges totala sysselsättning. I detta ligger även den viktiga funktionen med kapitaltillgång för startups och unga tillväxtbolag.

Analyser visar att riskkapitalägda bolag har en stark produktivitetsutveckling. Det är helt avgörande både för ekonomisk tillväxt och god reallöneutveckling. Att berörda företag har blivit starkare och mer konkurrenskraftiga har också bidragit till en högre sysselsättningstillväxt.

Stärkt produktivitet får stor betydelse över tid för ekonomins storlek. Redan i dag kan tiotals miljarder i ökat välstånd hänföras till dessa företags starkare konkurrenskraft och produktivitet.

Sverige har under de senaste decennierna genomfört ett antal reformer som tagit oss ur de mest destruktiva delarna av ett skattesystem som slog mot investeringar, företagande, arbete, sparande och ekonomisk tillväxt.

Avskaffandet av arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatterna för närmare 20 år sedan har förbättrat investeringsklimatet och ökat den entreprenöriella aktiviteten. Detsamma gäller flera av förbättringarna av entreprenörsskatten, dvs regelverket som omfattar fåmansföretag. Sverige har i dag ett bättre skatteklimat för entreprenörer och investeringar. Det har gynnat vårt land.

Ett naturligt nästa steg för att stärka svensk konkurrenskraft vore att reformera och sänka kapitalinkomstskatterna. Detta ligger också i Tidöavtalet. Det är dags för regeringen att gå från ord till handling och att samtidigt säkra regelverkens förutsägbarhet.

Konkurrenskraftiga och stabila förutsättningar för samtliga ägarformer gynnar Sveriges framtid.

Vi har inte råd att driva kapital, investerare och en internationellt konkurrenskraftig riskkapitalbransch ur landet.