Ny momssmäll hotar landets yrkesutbildningar

På yrkeshögskolor runt om i landet utbildas studenter till efterfrågade yrkesroller. Det möjliggörs genom en nära samverkan med näringslivet, som med sin expertis säkerställer att studenterna får rätt kunskaper och praktisk erfarenhet. Det skapar ofta direkta vägar in till framtida arbetsplatser. På den premissen vilar grundidén för Yrkeshögskolan.

Som en naturlig konsekvens av detta använder sig 99 procent av alla yrkeshögskolor av personal inhyrd från näringslivet, visar en utredning från Myndigheten för yrkeshögskolan.

– Det är just den kopplingen som möjliggjort den succé som såväl politiska partier som näringsliv och fack tycker att Yrkeshögskolan är, säger Erik Blomquist, skattejurist på Svenskt Näringsliv.

Men när många branscher skriker efter kompetent personal hotas nu landets yrkesutbildningar av en skattesmäll på grund av en förändrad tillämpning från Skatteverket. Skatteverket anser nämligen att experterna som tas in för att undervisa på YH-utbildningar inte längre ska klassificeras som utbildningstjänster utan som bemanningstjänster, vilket är belagt med 25 procent moms.

”Den här kostnadsökningen slår brett mot alla branscher”

Eftersom yrkeshögskolans tjänster, likt andra utbildnings- och sjukvårdstjänster, är undantagna från moms får inte yrkeshögskolorna göra avdrag för sina momskostnader. Det innebär att den tillkommande momsbeskattningen på den inhyrda expertisen blir en direkt merkostnad för yrkeshögskolorna.

– Den här kostnadsökningen slår brett mot alla branscher och snedvrider konkurrensen mellan privata och kommunala anordnare. Dessutom riskerar kvaliteten på utbildningarna att försämras och antalet utbildningsplatser att minska, säger Erik Blomquist.

Astrid Westfeldt Corneman är vd för yrkeshögskolan Nackademin, som har en nära koppling till näringslivet och som anordnar vuxenutbildningar som efterfrågas i arbetslivet de kommande åren. Med över 25 år som utbildare har Nackademin visat på goda resultat. 9 av 10 studenter får jobb direkt efter examen, många redan under utbildningens gång.

– Det är en win-win situation. Vi säkerställer att det är expertkompetens som kommer in i utbildningarna och näringslivet kommer tidigt i kontakt med studenter som de vill rekrytera, säger Astrid Westfeldt Corneman.

Hon menar att momskostnaden äventyrar yrkeshögskolornas roll.

– Det är så bakvänt. Det blir en stor merkostnad för oss anordnare och vissa kommer inte kunna få ihop ekonomin. Men de stora konsekvenserna berör hela näringslivet. Arbetsgivare tappar insyn i utbildningarna och de går miste om sin rekryteringsbas och möjlighet att marknadsföra sig själva.

”Det här är en kompetensskatt som har satts på oss”

På Nackademin är drygt 90 procent av utbildarna experter från näringslivet. Ofta hyrs de in för kortare kurser på ett par veckor. Astrid Westfeldt Corneman menar att det varken skulle vara möjligt eller eftersträvansvärt att istället anställa dem som lärare. Då skulle studenterna inte längre få samma goda insyn i näringslivet och inte heller samma expertkunskaper.

Hon menar också att de nya tillämpningarna av momsreglerna kom plötsligt och öppnar upp för olika tolkningar.

– Det här är en kompetensskatt som har satts på oss av enskilda handläggare. Det behövs tydligare riktlinjer och innan de är på plats ser jag att Myndigheten för yrkeshögskolan kommer att behöva momskompensera oss anordnare för att vi ska ha råd att hantera dessa frågor, säger hon.

Erik Blomquist delar problembilden. Svenskt Näringsliv har därför lagt fram flera förslag på lösningar. På kort sikt menar Svenskt Näringsliv att de privata YH-anordnarna ska ges kompensation för momskostnader i form av en schablonersättning på 6–8 procent. Förslaget skulle likna en sådan lösning som idag finns för friskolor.

På längre sikt ser Svenskt Näringsliv behov av att slopa momsundantaget och helst ett möjliggörande till en nollskattesats för dessa tjänster. Det skulle ge privata YH-anordnare avdragsmöjligheter, likt andra företag. Erik Blomquist framhåller dock att Sverige i dagsläget inte ensamt kan genomföra detta eftersom förändringar måste ske i momsdirektivet på EU-nivå. Därför krävs det först och främst akuta lösningar.

Jenny Sörby, kommunikationschef på Myndigheten för yrkeshögskolan lyfter fram den utredning som nyligen gjorts av myndigheten.

”Med utredningen som grund överväger vi nu om vi ska ta fram ett förslag om momskompensation och i så fall hur en sådan bör se ut. Viktiga frågor i det arbetet blir att utforma en effektiv modell och att säkra finansieringen. Ytterligare besked kommer under hösten.”, skriver Jenny Sörby i ett mejl till Svenskt Näringsliv.