Bra att näringslivets behov av kompetens ska styra

– Kompetensförsörjningen är en ödesfråga för företagen och Svenskt Näringsliv har sedan lång tid tillbaka drivit att arbetsmarknadens behov i större utsträckning ska styra utbudet av utbildning, säger Magnus Wallerå, chef för avdelningen för utbildning, forskning och innovation.

Han ser fram emot att närmare ta del av utredningens förslag men bedömer att den övergripande inriktningen är rätt.

Regeringens utredare Lars Stjernkvist lämnade på måndagen över utredningen om planering och dimensionering av komvux och gymnasieskola till regeringen.

Enligt Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, är utredningen angelägen eftersom utbildningen inte fungerar bra för varken ungdomar eller vuxna. Planeringen och dimensioneringen behöver förbättras.

– Kommunerna är för små eller har varit ovilliga att samverka för att säkra ett allsidigt utbud av utbildning i gymnasieskolan och yrkesvux. Det gäller särskilt avseende yrkesprogrammen. Det är därför angeläget att vi får till en bättre samverkan både mellan kommuner och andra huvudmän och mellan gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Att ställa krav på regionalt ansvarstagande för ett allsidigt utbud är viktigt både för elevernas valmöjligheter och företagens kompetensförsörjning, säger han.

Magnus Wallerå understryker hur viktigt det är att arbetsmarknadens behov i större utsträckning styr utbildningsutbudet.

– Vi anser att det är rimligt att skollagen ändras så att dimensioneringen av utbildningsutbudet i gymnasieskolan styrs av en sammanvägd bedömning av elevernas önskemål och arbetsmarknadens behov. När det gäller vuxenutbildningen bör arbetsmarknadens behov vara det som i huvudsak styr dimensioneringen. Här besitter branscherna viktig kunskap om de framtida behoven i företagen.

Magnus Wallerå markerar dock mot vissa av förslagen i utredningen som han menar andas en övertro på att utbildning av god kvalitet kan planeras fram. Han understryker också att konkurrens driver kvalitet och att de fristående skolorna har en självklar roll i utbildningssystemet och för den regionala och nationella kompetensförsörjningen.

– Vi behöver en fungerande konkurrens som gör att kvaliteten på utbildningen höjs och att dåliga skolor, oavsett huvudman, ersätts med bra skolor. Det är centralt att en tydligare statligt dimensionerad gymnasieutbildning säkerställer de fristående gymnasieskolornas roll och att modellen skapar förutsättningar för konkurrens och nödvändiga förändringar, säger Wallerå.

Lika viktigt är det att parallellt arbeta för att öka yrkesprogrammens attraktivitet. Mer behöver göras. När Svenskt Näringsliv i sin rekryteringsenkät frågar företagen så är gymnasial yrkesutbildning den mest efterfrågade utbildningsbakgrunden, berättar Johan Olsson.

– Idag är det alldeles för få elever som söker sig till ett yrkesprogram. Här behöver vi lära av de framgångsrika collegekoncept som finns och av de bra och populära skolor som drivs av, eller i nära samarbete med, näringslivet, säger han.

– Vi behöver också en mer flexibel gymnasieskola. Se till att högskolebehörighet per automatik finns på yrkesprogrammen, men möjlig att välja bort, och skapa yrkesutgångar från högskoleförberedande program, tillägger Olsson.

Planering och dimensionering av komvux och gymnasieskola kan göras på många sätt, bra och dåliga, enligt Svenskt Näringsliv, som ser fram emot att i detalj sätta sig in i utredningens förslag och ha en konstruktiv dialog med politiken kring hur utredningens förslag kan förbättras – för elevernas och företagens skull.

Läs utredningen här