Kompetensglapp skadar konkurrenskraften

Näringslivets forskningsberedning presenterar sina slutsatser på DN Debatt, och publicerar samtidigt sin fjärde rapport där problemställningen - som återfinns i titeln – analyseras mer grundligt: ”Levererar akademin vad näringslivet behöver?”.

En ny, av forskningsberedningen beställd, opinionsundersökning från Skop visar att fyra av tio företagsledare inte hittar den ämneskompetens de söker när de ska rekrytera till ledande befattningar i företaget.

Lika många, 40 procent av företagsledarna, säger sig inte hitta tillräckligt med kandidater som har de generella egenskaper de söker för dessa nyckelbefattningar, såsom bland annat social kompetens och initiativförmåga.

Näringslivets forskningsberedning slår fast att det i dessa tider av snabb teknikutveckling och svåröverblickbara kompetensbehov på arbetsmarknaden är extra viktigt att studenterna fördjupar sig på något område eller inom något ämne. Förmågan att lösa komplexa problemställningar och läsa in sig på avancerat material är överförbar till olika områden, medan den grunda kunskapen är lika grund överallt. Det spelar därför mindre roll vad studenten fördjupar sig i; det viktiga är att satsa på spets och djup, inte bredd och yta.

Forskningsberedningen föreslår två större reformer:

1. 1.
   Ny inriktning för våra högre lärosäten: Breddsatsningen bör ersättas med att varje högskola specialiserar sig på de områden där det finns spetskompetens.
2. 2.
   Ny utvärdering av våra högre lärosäten: Dagens genomströmningsmodell belönar kvantitet framför kvalitet och allt som bromsar upp – exempelvis byggande av generella kompetenser – sätts åt sidan. En kvalitetsutvärderingsmodell där kunskaper och färdigheter efter fullgjord utbildning utgör bedömningsgrund för lärosätenas medelstilldelning bör därför införas.

Dessutom menar Näringslivets forskningsberedning att en ökad samverkan mellan akademin och privata aktörer är nödvändig i den högre utbildningen. Det kan handla om ett införande av samverkansutbildning där det finns ett samarbete kring kursinnehållet, och att utveckla den existerande uppdragsutbildningen där företagen beställer och betalar för kurser som lärosätena genomför.

Med förenade krafter kan vi minska dagens kompetensglapp, skriver forskningsberedningen, som består av:

Håkan Mogren, ordförande, tidigare vd Astra

Pontus Braunerhjelm, professor i nationalekonomi och forskningsledare vid Entreprenörskapsforum

Håkan Buskhe, koncernchef Saab

Jan-Olof Jacke, vd AstraZeneca Sverige

Karin Markides, tidigare rektor Chalmers tekniska högskola

Lena Olving, vd Mycronic

Helena Stjernholm, vd Industrivärden

Maria Strømme, professor i nanoteknologi och vice preses IVA

Näringslivets forskningsberedning finansieras av Svenskt Näringsliv, men beredningen har arbetat fristående och ledamöterna står själva för rapporten och dess innehåll.