Ny rapport: Så kan Sverige fortsätta locka utländska experter

Det råder ingen brist på debatter och forskning om migration och arbetskraft i Sverige. Men något som sällan diskuteras, och än mindre har undersökts i konkreta siffror, är hur högkvalificerade experter faktiskt påverkar företagens produktivitet.

I Svenskt Näringslivs dagsfärska rapport: ”Utländska experter och produktiviteten i svenska företag” görs just ett sådan nedslag.

– Studien visar att om en specialist, till exempel en skicklig programmerare eller dataingenjör, kommer in på ett företag kan det leda till ökad produktivitet, genom till exempel innovation. Det kan mycket väl röra sig om svenskfödda som har arbetat utomlands men som återvänder eller så utrikesfödda som kommer till Sverige för att arbeta. Här tittar jag på båda, säger Daniel Halvarsson.

Enligt en dataanalys med ett urval av 2 329 unika experter under perioden 1996 till 2015, framgår det att anställning av utländska experter leder till en signifikant produktivitetsökning på mellan sex och elva procent två till tre år efter anställningen.

Stora vinster för små- och medelstora företag

Produktivitetsvinsterna är särskilt tydliga i små och medelstora företag, som kan ha svårare att hitta specialiserad kompetens lokalt, menar Daniel Halvarsson.

– Resultaten tyder på att de här produktivitetseffekterna som uppstår efter att experterna har anställts är något som tycks drivas av just de små- och medelstora företagen. Det går inte att se liknande typer av effekter när man tittar på enbart de största företagen, säger han.

Företagsledare i dessa företag har därför stora möjlighet att med hjälp av utländsk spetskompetens påverka företaget i ganska stor, signifikant riktning, menar han.

– Det är centralt för den här typen av företag att kunna rekrytera den här typen av utländsk kvalificerad arbetskraft, säger Daniel Halvarsson.

Distansarbete begränsande

Han understryker också att trots framväxten av distansarbete i spåren av pandemin och strängare migrationskontroller kommer den här produktivitetsutvecklingen fortfarande att kräva migration över nationsgränserna.

– Det kan vara väldigt svårt att överföra den här kompetensen på distans. Mycket av kunskapsöverförandet från experterna kommer från att de är på plats och interagerar med anställda och med ledningen vilket i sin tur påverkar produktiviteten och tillväxten, säger Daniel Halvarsson.

I ett globalt perspektiv betraktas Sverige som ett förhållandevis attraktivt land för många talanger och rankas bland annat som nummer två på OECD:s ITA-index 2023, efter Nya Zeeland och före Schweiz, Australien och Norge.

Sverige premieras för familjevänlighet, hög levnadsstandard och stark kompetensmiljö men också karriärmöjligheter, intressanta arbetsuppgifter, lön, fritidsintressen och trygghet. För att tillvarata denna arbetskraft och maximera dess potential krävs ytterligare forskning och en underlättande migrationspolitik.

Expertskatten effektiv

Ett incitament för att locka utländska talanger har varit den svenska expertskatten, där 25 procent av lönen undantas för beskattning under upp till sju år.

– Här kan det till exempel finnas möjlighet att utvärdera och eventuellt reformera expertskatten för att göra Sverige ännu mer attraktivt för utländska experter, säger Daniel Halvarsson.

Sedan expertskatten infördes 2001 har det inte gjorts några systematiska utvärderingar av dess effekter. Men internationella utvärderingar av motsvarande expertskatter i Danmark och Nederländerna visar på en betydande inverkan på antalet utländska höginkomsttagare som arbetar i respektive land.

– Givet tidigare studier skulle en eventuell reformering av expertskatten kunna vara en växel för att öka attraktiviteten. Men huruvida man ska göra det eller inte, det är ingenting som jag landar i min rapport.