Professor underkänner förslag om lönegolv för arbetskraftsinvandrare

Reglerna för arbetskraftsinvandring ska ändras. Syftet är att stävja missbruket. Att det är bra är alla överens om. Men det finns också kritik mot vissa av förslagen, vilket TN tidigare har skrivit om. Bland annat handlar det om utredningens förslag om ”goda levnadsvillkor”, vilket många tolkar som ett lönegolv.

– Det kan sätta kollektivavtalens lönereglering ur spel, säger Amelie Berg, policyexpert på kompetensförsörjning.

Hon får medhåll från flera håll. Professor Charlotta Stern, som är vd på Ratio, menar att det är en central fråga att politiker ska sätta löner.

– Vi har kommit överens om att det är parterna som fixar löner, sa hon nyligen på ett seminarium som Svenskt Näringsliv arrangerade.

Urholkar parternas mandat

Charlotta Stern exemplifierar med att såväl fack, som arbetsgivare och svenska politiker är överens om att EU:s minimilöner inte är bra för den svenska modellen. Ändå, menar hon, tycks det vara ”extremt lockande”, för svenska politiker att lägga förslag på lönegolv, ett slags minimilöner, för arbetskraftsinvandrare.

– Det är extremt dåligt för den svenska modellen, för att det urholkar det mandat som parterna har, säger hon.

Charlotta Stern menar att det finns många anledningar till att politiskt satta löner skulle sätta den svenska modellen ur spel.

– Inte minst för att det minskar utrymmet till lokal anpassning. Det är ju en del av modellens styrkor, nämligen att det går att göra lokala anpassningar efter vad branscher och företag har för behov, säger hon.

– När man kapar företag från att anställa efter det behov som de har, så hämmar det deras utvecklingskraft, vilket leder till att Sverige blir ett svagare ekonomiskt land. Här är forskningen helt entydig i att det här inte är bra, säger Charlotta Stern.

Lönegolven långt över kollektivavtalen

Patrick Joyce är chefsekonom på Almega. Han satt med som expert i den utredning som ligger till grund för alla förslag kring arbetskraftsinvandring. Precis som Charlotta Stern har han invändningar mot att skapa ett lönegolv. Han konstaterar att de politiska förslag som har kommit från Moderaterna, Kristdemokraterna och till viss del även från Socialdemokraterna är högt satta.

– Då lägger man ju lönegolven så högt att det inte handlar om att trygga levnadsvillkor eller att bekämpa dem som utnyttjar arbetskraft, utan det handlar om att begränsa arbetskraftsinvandring, säger han och konstaterar att de föreslagna lönegolven många gånger är långt över de kollektivavtalade löner som finns i bland annat de företag som är medlemmar hos Almega.

Almega har tittat på lönerna hos de arbetskraftsinvandrare som fanns i Sverige under hela 2019, alltså personer med arbetstillstånd som arbetade i Sverige under hela det året. Där visade det sig att bara hälften av dem skulle klara det lönegolv om 31 700 per månad, som Moderaterna har presenterat.

– De skulle få resa hem. Besöksnäringen skulle vara den bransch som skulle drabbas allra hårdast. I princip ingen skulle få arbetstillstånd. Då pratar vi även om kockar, som är ett av Sveriges största bristyrken.

Inte heller inom Almegas egna branscher, till exempel service, tvätt och städ, skulle arbetskraftsinvandrarna få vara kvar om Moderaternas förslag blev verklighet.

– Den kollektivavtalade snittlönen för en städare i Sverige är 24 000 i månaden.

Men detta är inte de enda grupper som skulle få problem.

– Inom hantverksyrken skulle två tredjedelar inte klara kraven. Och en it-specialist på sju skulle inte heller klara kraven, säger Patrick Joyce och fortsätter:

– Det är väldigt paradoxalt, eftersom bristen på arbetskraft inom de här yrkena är väldigt stor.

Vad beror den politiska oviljan till arbetskraftsinvandring på?
– Det är ett efterspel av den migrationsdebatt som vi har haft under många år, men arbetskraftinvandringen hör inte hemma där.

Amelie Berg konstaterar att arbetskraftsinvandrare är den mest reglerade och kontrollerade gruppen bland utländsk arbetskraft på den svenska arbetsmarknaden.

– Om politikerna vill stoppa utnyttjandet av människor på svensk arbetsmarknad, så är det inte arbetskraftsinvandrarna som de ska ge sig på. Det går inte att komma åt människor som vistas illegalt i Sverige genom att skruva i regelverket kring arbetskraftsinvandrare, säger hon.

Arbetskraftinvandring som fenomen borde bara bejakas, menar Patrick Joyce.

– De människor som får arbetstillstånd kommer bara när de får jobb och när det inte finns jobb längre, så reser de flesta hem igen, säger han.