Det svenska utbildningsväsendet saknar ett system för att mäta skolornas kvalitet. I en ny rapport föreslås en rad förändringar för att lättare kunna mäta effektiviteten. ”Poängen med rapporten är att lyfta kvalitetsfrågan i skolan”, säger Johan Olsson, utbildningspolitisk expert vid Svenskt Näringsliv.
Betyg är idag det viktigaste redskapet för att visa vad en skolelev kan. Men det saknas redskap för att visa hur skolan och lärare bidrar till att förändra elevernas prestation över tid.
Skolforskaren Gabriel Heller-Sahlgren vid Institutet för Näringslivsforskning och London School of Economics har på uppdrag av Svenskt Näringsliv tagit fram rapporten ”Förädlingsvärdets värde – att mäta skolors och lärares effektivitet”. Där lyfter han fram betydelsen av kvalitetsmått som baseras på förädlingsvärden.
Länder som Norge, England och USA mäter systematiskt förädlingsvärden inom skolsystemet. I USA mäter flera delstater också enskilda lärares förädlingsvärden.
Av rapporten framgår att Sverige ligger efter på området. Det finns inte tillräckligt bra sätt att mäta skolors kvalitet över tid och inte tillräckligt bra verktyg för att mäta vad skolan tillför.
– Det skulle vara till stor nytta för elever och föräldrar, så att de kan göra mer välgrundade skolval. Men också för huvudmännen och skolorna att kunna veta vilka skolor som är bra och utvecklas på rätt sätt, säger Johan Olsson.
Gabriel Heller-Sahlgren föreslår i rapporten åtgärder på hur kvalitetsmått skulle kunna utformas i den svenska skolan.
Förslagen i korthet: