Rekrytering från utlandet ger fler jobb

När en restaurang attraherar kunder för att en duktig kock från ett annat land har rekryterats kommer den också att behöva rekrytera diskare och servitörer. Rekrytering av internationell kompetens leder till att fler arbeten skapas. Studier, exempelvis Palmqvist och Öhlin samt Clemens och Lewis, visar att företag som har rekryterat utländsk kompetens växer snabbare och anställer fler nya medarbetare än jämförbara företag. 

Ändå målas det i debatten upp en återkommande bild av ett motsatsförhållande mellan internationell rekrytering och att arbetslösa i Sverige får ett jobb. Sanningen är att arbetslösa i Sverige får nya jobb hela tiden – 156 000 personer bara under det tredje kvartalet 2022, enligt Statistiska Centralbyråns arbetskraftsundersökning.

Många är arbetslösa under en kortare period, ”mellan jobb”. Men det finns också grupper där arbetslösheten biter sig fast. 125 000 har varit arbetslösa i mer än ett halvår. 180 000 arbetslösa har bristande utbildning och bristande arbetslivserfarenhet. En stor grupp saknar helt enkelt kunskaper, förmågor och ibland också den vilja som krävs för att kunna ta vissa lediga jobb.

Och det är mot denna grupp som rekryteringen av internationell kompetens tyvärr ofta ställs i debatten. Politiker och samhällsdebattörer förväntar sig att företagen ska lyckas med det som varken utbildnings- eller arbetsmarknadspolitiken har kunnat åstadkomma.

De grupper som står långt från arbetsmarknaden har getts ett stort antal möjligheter genom vår utbildnings- och arbetsmarknadspolitik. Som vuxen i Sverige kan man utbilda sig kostnadsfritt inom exempelvis kommunal yrkesutbildning, arbetsmarknadsutbildning eller svenska för invandrare. Dessutom erbjuder det offentliga särskilda motiverande insatser och ekonomiska incitament för att utbilda sig. Men det räcker inte. 

Intresset för att börja studera är relativt lågt. Allt färre går en arbetsmarknadsutbildning. Dessa utbildningar är inte heller särskilt effektiva. Bara lite drygt en av tre som har gått en arbetsmarknadsutbildning kommer i arbete. Att utbilda bort hela arbetslösheten förblir en politisk vision.

Coronapandemin ställde saken på sin spets och blev ett verkligt experiment. Då kunde den svenska skogsnäringen på grund av de stängda gränserna inte rekrytera internationell säsongsarbetskraft. Det gjordes flera försök att i stället rekrytera arbetslösa, som redan fanns på plats i landet och stod till arbetsmarknadens förfogande. Tyvärr blev bara ett fåtal kvar i arbete under hela säsongen. Många hoppade av redan under introduktionsutbildningen.

Arbetskraftsinvandrare tränger inte undan arbetslösa. Arbetskraftsinvandrare rekryteras för att de behövs i företagen och för att de kan och vill arbeta. I stället för att försämra kompetensförsörjningen och överlåta ansvaret för strukturella arbetsmarknadsproblem på näringslivet borde politiken underlätta för företagen att anställa och stärka möjligheterna för arbetslösa att komma i arbete.