Riksdagen har röstat för att alla yrkesprogrammen på gymnasieskolan ska ge behörighet till universitets- och högskolestudier. ”Det här är bra för eleverna och ökar företagens möjligheter att hitta rätt kompetens”, säger Johan Olsson, policyexpert kompetensförsörjning.
Äntligen, är den kortfattade kommentaren från Johan Olsson, policyexpert kompetensförsörjning, efter att riksdagen röstat för att alla nationella yrkesprogrammen på gymnasieskolan ska ge behörighet till universitets- och högskolestudier.
– Tio års hårt arbete har gett resultat. Politikerna har fått upp ögonen för att behovet att reformera utbildningssystemet i allmänhet och gymnasieskolan i synnerhet är stort, vilket nu öppnar för beslut. Tidigare saknades politisk handlingskraft.
– Det här är bra för eleverna, och ökar företagens möjligheter att hitta rätt kompetens
Utbildningsutskottet konstaterar att yrkesprogrammen måste bli mer attraktiva så att fler elever väljer utbildningarna.
Johan Olsson instämmer och hoppas att gymnasievalet nu blir mindre dramatiskt för elever och föräldrar, och att yrkesutbildningarna upplevs som breda och inte väljs bort, som fallet är idag.
– 40 procent av varje årskull skulle behöva ta examen.
Dagens beslut är ett första steg på den långa vägen att förbättra svensk yrkesutbildning. Nästa steg är att se till att företagen får större inflytande över yrkesutbildningen, och att den dimensioneras efter arbetsmarknadens efterfrågan, anser Olsson.
– Vi är långt ifrån klara, påminner han.
Ändringarna i skollagen börjar gälla den 1 januari 2023 och tillämpas första gången på utbildningar som startar höstterminen 2023.
Utbildningsutskottets betänkande:
GymnasieskolaFramtidens yrkesutbildningVuxenutbildningNäringslivets skolforumUtbildning