Så kan skolvalet förbättas

För det första förespråkar de tre forskarna bakom rapporten en samordnad antagningsprocess med gemensamma tidsplaner, gemensamma tekniska plattformar och – när det är motiverat – mer regionala samarbeten.

–Idag är det väldigt problematiskt för en vårdnadshavare att hålla ordning på allt inför ett skolval. Ytterligare ett problem är att man kan bli antagen på flera skolor, vilket i sin tur innebär är att man eventuellt blockerar andra elever från att bli antagna på dessa skolor, sa Tommy Andersson, under ett seminarium arrangerat av Näringslivets skolforum.

–Om man tittar på forskningslitteraturen som finns idag, både baserad på svenska data och internationella, så är det entydigt så att ett samordnat skolval är ett bra skolval. Ett decentraliserat skolval utan samordning är ett dåligt skolval, säger Tommy Andersson.

”Vi vill inte ha spelteoretiker till föräldrar”

För det andra vill forskarna sätta stopp för så kallade taktiska val. Det underminerar både skolvalens rättvisa och effektivitet, men kan rätt enkelt minimeras med hjälp av algoritmen Uppskjuten acceptans och tillåta föräldrarna att rangordna ett obegränsat antal skolor. Båda metoderna är relativt enkla att införa:

–Skolvalet borde inte handla om hur vårdnadshavare ska lista ut vilka skolor deras barn har en möjlighet att bli antagna på. Vi vill inte ha spelteoretiker till föräldrar. Vi vill ha föräldrar som bryr sig om sin barns utbildning och vilka skolor de ska gå på, säger Tommy Andersson.

För det tredje måste det bli tydligare vilka kriterier som får används för urval när många elever söker till en skola med begränsat antal platser. Här krävs tydligare riktlinjer för att undvika feltolkningar och onödiga juridiska processer, menar rapportförfattarna.

För kommunala skolor ska närhetsprincipen fortsatt gälla men varje kommun ska kunna, för varje elev, definiera vilka skolor som är nära hemmet.

–När vi pratar med Sveriges kommuner ser vi att närhet betyder olika saker i olika kommuner. Närhet betyder en sak i Stockholm, en annan sak i en glesbygdskommun, säger Tommy Andersson.

Utöver att prioritera syskonförtur och skolspår (till exempel att eleven har förtur till högstadiet på samma skola som elever redan går mellanstadiet på) är forskarna öppna för att kommunerna – om de vill – ska kunna använda lottning och så kallade mjuka kvoter vid antagning, det kan till exempel vara urval baserat exempelvis på den socioekonomiska sammansättningen i området man bor i.

Lottning ett alternativ

När det gäller de friskolor så styrs de delvis av andra regler. Även de kan använda närhet, syskonförtur och skolspår men den allra vanligaste metoden, enligt forskarna, är kötid.

– Beroende på vilken tid på året som man är född, eller hur systemsmarta föräldrar är, så kommer sannolikheten att man får en skolplacering i en populär skola att påverkas, säger Tommy Andersson.

I rapporten diskuteras därför en begränsning av den kötid som högst får användas, till exempel två år. För alla som har längre kötid än så kan en lösning vara att man lottar ordningen.

– Vi tror också på en mer allmän insyn i hur de här köerna ser ut, säger Tommy Andersson.

Med mer gemensamma tidplaner underlättas samordnade informationskampanjer för att hjälpa föräldrar och elever att få bättre och tydligare information om de olika skolorna inför skolvalet.

– Vi tror att ett fungerande skolval också är ett informerat skolval, det vill säga att man ska veta vad man väljer, säger Tommy Andersson.

Under seminariet diskuterades resultaten i rapporten. Mats Gerdau, som är kommunalråd Nacka kommun (M), styr en kommun som har en mångfald av både kommunala och fristående skolor.

– Idag är alla skolor med och vi försöker ha en samordnad antagningsprocess, med samordnad information och tydliga tidpunkter. Det funkar inte hundra procent men tillräckligt väl, skulle jag säga. Vårt mål är att minst 95 procent, helst alla elever, ska komma in på sitt förstahandsval, säger han.

– Det som jag kan känna oro för är det ständiga ifrågasättandet av friskolor. För det påverkar ju viljan och förmågan att tänka långsiktigt hos en skolaktör.

Flera knäckfrågor

Även Stockholms stad arbetar med att samordna antagningen. Ungefär hälften av friskolorna väljer att vara med.

– Jag känner i grunden en optimism om att det borde gå att göra fler saker. Men det faktum att det inte har gjorts de senaste 20 åren gör att man ändå har en viss respekt för att det finns fler knäckfrågor än vad som i första anblick syns, säger Emilia Bjuggren, borgarråd Stockholms kommun (S)​.

Dany Kessel håller med om att det ofta handlar om konkreta praktiska frågor som är svårlösta på lokal nivå. Men tyvärr är det inte det som dominerar debatten:

– Både Mats och Emilie beskriver saker som är utmaningar i vardagen. Det är inget som kommer upp i den nationella debatten som domineras av övergripande, ibland ideologiska frågor som visserligen förtjänar att diskuteras och hanteras, men som ibland tar över, säger han.