Nu stramas betygssystemet åt – ”Ser lovande ut”

När utredaren Magnus Henrekson överlämnar sitt betänkande är stora delar redan kända .Han har i flera medier förklarat att utredningen föreslår en tiogradig sifferskala, utan skarp underkäntgräns, att resultaten på de nationella proven ska rättas centralt och att skolans provresultat ska kalibreras med betygen.

– Vi behöver ett nytt betygssystem. Det finns stora och rätt tydliga brister med dagens system, säger Lotta Edholm (L).

Målrelaterade betyg har funnits sedan 1995 och den nuvarande betygsskalan, A-F, infördes 2011. Men betygssystemet har länge kritiserats för att det lett till inflation och orättvisa då vissa skolor sätter högre betyg än vad de borde. De nationella proven har inte fungerat som nationell måttstock.

Betygsskalan har också ifrågasatts därför att betyget F, underkänt, får så stora konsekvenser för eleverna. För många F, eller F i ett centralt ämne, stänger ute dem från de nationella programmen på gymnasiet. Förra läsåret var det nästan 20 000 niondeklassare (16 procent) som inte blev behöriga.

Magnus Henrekson föreslår nu en skala med fler steg, 1-10. Betygen 1-3 står för “mindre än godtagbara kunskaper”, men blir inte noll värda som F.

”Ett perfekt betygssystem är en omöjlighet”

Johan Olsson, expert inom kompetensförsörjning, understryker att betygsfrågan har varit omdebatterad i svensk skolpolitik i över 50 år.

– Samtidigt har kritiken mot dagens betygssystem varit både hård och rättvis. Från Svenskt Näringsliv har vi drivit på för insatser mot bland annat betygsinflationen i över 10 år. Därför är det välkommet att utredningen nu presenterar sina förslag till lösningar och även om vi ännu inte sett detaljerna ser det på det hela taget lovande ut, säger Johan Olsson.

Gustav Blix, policyexpert kompetensförsörjning, fyller i:

– Ett perfekt betygssystem är en omöjlighet. Samtidigt kommer det inte att lösa det grundläggande problemet med att så många elever lämnar grund- och gymnasieskolan utan tillräckliga kunskaper.

– Därför krävs fortsatta och än mer omfattande reformer än ett nytt betygssystem, som mer kunskapsrika läro- och kursplaner, bättre läs- och skrivinlärning på lågstadiet eller en mer attraktiv lärarutbildning som kan ge ämneskunniga och undervisningsskickliga lärare till landets klassrum.

TT/Redaktioen