Så blir studievägledningen effektivare

Studievägledningen i den svenska skolan är ifrågasatt. Regeringens utredning ”Framtidsval” visar på stora brister när det gäller tillgång till studie- och yrkesvägledning – och även stora variationer i den vägledning som erbjuds.

Enligt utredaren Marie-Hélène Ahnborg är studievägledningen åsidosatt, trots att läroplan och skollagen poängterar att stödet ska genomsyra alla utbildningar.

Utredningen rekommenderar bland annat ett förtydligande av uppdraget, rollen och ansvaret för studie- och yrkesvägledare.

Svenskt Näringsliv håller med utredaren i bedömningen men vill också lägga mer fokus på styrning och ledning av syv-verksamheten. Det framgår av en ny rapport om studie- och yrkesväglednings framtid.

I studien konstateras att studievägledningen är viktig för att underlätta elevens val av studier och yrke. Ambitionsnivån bör därför höjas, förutsättningarna bli bättre.

Enligt skolexpert Karin Rebas så måste studie- och yrkesvägledningen bli en integrerad del av hela skolverksamheten i högre grad än idag.

Dessutom är perspektivet alltför snävt i mötet med eleverna. Många gånger är det frågan om samtal, som utgår från elevens önskemål, utan tillräcklig anknytning till arbetsmarknaden, konstaterar hon.

– Utan aktuell kunskap om arbetsmarknaden är det svårt att lotsa eleverna till rätt val. Många elever väljer därför fel linje till gymnasieskolan och hoppar av i ett tidigt skede.

Ett av problemen är ett luddigt uppdrag, där många kommuner saknar tydliga, konkreta mål för vad man vill med vägledningen.

Främsta uppgiften för studie- och yrkesvägledarna är självklart att guida eleverna inför kommande val. Men beroende på vem som pratar om studie- och yrkesvägledning så finns det också väldigt många andra uppgifter den förväntas fylla. En faktor som ofta glöms bort är styrningen och ledningen av verksamheten, menar Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.

– Det finns ett stort behov av ökad mätbarhet och uppföljning när det gäller huvudmännens arbete med studie- och yrkesvägledning. Det är också centralt att ha en övergripande strategi på området, säger Johan Olsson.

Rapporten listar följande framgångsfaktorer:

• Skapa konkreta mål för studie- och yrkesvägledning

• Skapa förutsättningar så att målen genomsyrar verksamheten (tid, resurser och kompetensutveckling)

• Skapa en tydlig ansvars- och rollfördelning

• Se till att målen följs upp