Så ska nyanlända få bättre grundskolebetyg

Nio av tio niondeklassare som är födda i Sverige får behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram. Bland de nyinvandrade eleverna, de som varit i Sverige i mindre än fyra år, är resultaten betydligt sämre: läsåret 2017/18 var andelen behöriga till gymnasiet endast 29 procent.

I dag lanserar vi rapporten ”Kampen mot klockan – en undersökning av nyinvandrade grundskoleelevers prestationer” där nyinvandrade niondeklassares studieresultat på kommunnivå undersöks under läsåren 14/15–17/18.

När nyinvandrades skolresultat debatteras hamnar fokus ofta på gymnasiet. Men resultaten i grundskolan förtjänar att få större uppmärksamhet. Andelen nyanlända elever är fortsatt så stor – sju procent av niondeklassarna år 2018, att den har stor påverkan på betygen, skolans organisation och lärarnas arbetssituation.

Resultaten påverkar förstås också näringslivet. Med rätt stöd kan dessa elever bli framtidens medarbetare och arbetsgivare. Utan en fungerande skolgång ökar utanförskapet och den sociala oron, som försämrar förutsättningarna för företagande.

Vår analys visar att politisk styrning och ledarskap spelar en väsentlig roll för resultaten i grundskolan. Trots likartade förutsättningar finns stora skillnader när det gäller de nyinvandrade elevernas skolresultat i olika kommuner.

Goda resultat bygger på en väl fungerande styrkedja och ett tydligt ledarskap genom hela organisationen. Lokala mål, höga förväntningar och fokus på resultat fortplantar sig och får effekt i organisationen. Det tycks däremot inte finnas någon korrelation mellan satsade medel och skolresultat. Utökade resurser är ingen snabb lösning – det avgörande är hur resurserna används.

Svenskt Näringsliv vill se en rad åtgärder som på sikt skulle kunna förbättra resultaten:

• Förlängd skolplikt till 18 års ålder.
• Kortare sommarlov.
• Förbättrad statistik. För de nyanlända eleverna är betygen ett trubbigt verktyg. Skolverkets bedömningsstöd borde kompletteras med verktyg som gör att elevernas kunskaper kan mätas och jämföras på en mer detaljerad nivå.
• Resultatpremie. Med bättre statistik finns en möjlighet att se förädlingsvärdet, det vill säga vad en skola bidrar med vad gäller elevernas kunskapsutveckling. En resultatpremie som går till kommunerna där de nyanlända har goda resultat skulle kunna stimulera fler kommuner att förbättra kvaliteten och hålal frågan högt på agendan.
• Utnyttja fritidshemmen bättre. Elever som riskerar att inte få godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk borde erbjudas fritidshem, även om föräldrarna är arbetslösa eller föräldralediga.
• Öka kvaliteten i, och omfattningen av, studie- och yrkesvägledningen.
• Utredning med internationell jämförelse. Sverige är långt ifrån ensamt om utmaningarna - en utredning med en internationell jämförelse av nyanländas utbildning skulle kunna ge värdefulla insikter.
• Säkerställ tillgången till digitala stöd och utöka fjärrundervisningen inom modersmålsundervisningen. I november 2018 lade Skolverket fram ett förslag om att fjärrundervisning i fler ämnen än i dag borde tillåtas. Regeringen borde skyndsamt se till att förslaget blir av.
• Ge Migrationsverket skyldighet att informera kommuner och landsting om asylsökande och nyinvandrade. Bland annat behöver sekretessregler ses över för att säkerställa att information om asylsökande och nyinvandrade kan ges till kommunerna.

De stora skillnaderna över landet kan verka nedslående, men de visar också på en förbättringspotential. Utmaningarna är stora – men det är också politikens möjligheter att påverka.