Sverige satsar stora belopp på skolan, förväntningarna på goda resultat är höga. När skolans styrdokument nu ska förändras är det viktigt med en konstruktiv debatt där det kastas ljus på flera perspektiv och att det finns en samsyn när beslut ska tas, skriver Johan Olsson och Karin Rebas.
Den senaste månaden har debatten varit livlig kring skolans styrdokument. Skolverkets skulle genomföra förändrade kunskapskrav, skapa tydligare skillnader mellan årskurser och öka betoningen på faktakunskaper. Skolverkets mål, att kvaliteten och likvärdigheten i undervisningen ska förbättras och att betygen blir mer rättvisande för eleverna, är självklart angeläget.
Skolans kärnuppgift är att förmedla kunskap och bildning ge en god grund åt elevernas framtida arbetsliv och förutsättningar för ett rikt privatliv. Dagens skolresultat är inte tillräckligt bra, vare sig i absoluta tal eller i relation till andra länder. Mer behöver därför göras för att förbättra elevernas resultat i både grund- och gymnasieskolan. Det är centralt för individen, företagen och samhället i stort. Skolans styrdokument måste självklart kontinuerligt förbättras och utvecklas i takt med att omvärlden förändras. Men fokus på kärnuppgiften, kunskap, ska alltid vara det centrala.
I skolan, som på alla andra ställen där resurserna är begränsade, måste det ske prioriteringar. Trots detta anser Svenskt Näringsliv att undervisningstiden bör ses över med ambitionen att öka den. Svenska lärare jobbar jämförelsevis ganska mycket, men en relativt liten del av deras arbetstid går till undervisning. Därför bör det finnas utrymme att öka elevernas undervisningstid.
Det är viktigt att det finns en konstruktiv debatt där många infallsvinklar och perspektiv belyses när skolans styrdokument förändras. Det är också viktigt att det finns en god förankring och samsyn när styrdokumenten väl beslutas.
Sverige satsar mycket pengar på skolan. Då är också förväntningarna på goda resultat höga.
Utbildning