Viktiga slutsatser om yrkeshögskolan av utredaren

I dagarna avslutar utredningen för Framtidens yrkeshögskola – stabil, effektiv och hållbar sitt uppdrag och överlämnar sitt betänkande till regeringen. Utredningen har haft i uppdrag att titta på en rad viktiga frågor kopplat till yrkeshögskolans system och hur utbildningsformen kan utvecklas.

Yrkeshögskolan är en mycket väl fungerande utbildningsform med starka resultat och en modell som fokuserar på den kompetens som efterfrågas arbetsmarknaden. Yrkeshögskolan som utbildningsform är lyhörd och flexibel och är konstruerad på ett sådant sätt att kvalitet i utbildningarna blir en stark drivkraft hos utbildningsaktörerna.

Trots att yrkeshögskolan är framgångsrik idag, med 9 av 10 arbete inom ett år efter avslutad utbildning, finns det möjligheter till förbättring och utveckling.

Utredningen har formulerat konkreta förslag och för vissa komplexa frågor framåt. En av de viktigare sakerna som utredningen lägger stor vikt vid är yrkeshögskolans särart, att det är arbetsmarknadens kompetensbehov som är i fokus för utbildningarna inom yrkeshögskolan. En yrkeshögskoleutbildning kommer inte till stånd om det inte finns en tydlig efterfrågan från arbetslivet. Arbetslivets nära koppling till yrkeshögskolan i både initiativtagande, utformande och genomförande av utbildningarna inom yrkeshögskolan är en styrka.

Utredningen lägger förslag som syftar till att göra yrkeshögskolan mer effektiv, så som förslaget om att införa fördjupningsutbildningar, vilka syftar till att korta vägen till examen och rätt kompetens. Utredningen lyfter också behovet av att inte reglera yrkeshögskolan mer. Yrkeshögskolan är och ska vara efterfrågestyrd från arbetslivet. Att yrkeshögskolan är flexibel är en styrka som gör att den kan vara lyhörd och svara mot arbetsmarknadens kompetensbehov med relativt korta ledtider. Ytterligare ett viktigt förslag är det om statlig finansiering av nationella lärmiljöer för investeringstunga utbildningar. Det är att förslag som sträcker sig utanför yrkeshögskolans ramar och skulle ha positiva effekter även på yrkesutbildning på gymnasial nivå.

Sist men absolut inte minst föreslår utredningen en fortsatt expansion av yrkeshögskolan. Det är angeläget att yrkeshögskolan får fortsätta växa, på ett ansvarsfullt sätt. Efterfrågan på eftergymnasial yrkeskompetens är stor i näringslivet. Efterfrågan är också stor bland studerande, och potentiella studerande. Efterfrågan ökar ytterligare i och med omställningsstudiestödet, där yrkeshögskolan spelar en viktig roll för tillgång till utbildning som efterfrågas på arbetsmarknaden och därmed stärker individens ställning på arbetsmarknaden.

Nu hoppas jag att regeringen tar vidare och förvaltar utredningens arbete. Jag har följt utredningens arbete som expert i utredningens expertgrupp och ser fram emot att bidra i det fortsatta arbetet i att utveckla, och bevara, Yrkeshögskolan. Yrkeshögskolan behöver få fortsätta växa och dess särart behöver värnas.