Det praktiknära brottsförebyggande arbetet är avgörande

Kriminalitet drabbar alla och så också företagen. Dessa drabbas mestadels av det som kallas mängdbrottslighet, vilket innefattar stölder, snatterier och skadegörelse, men även utpressning, cyberbrott och andra allvarliga brott. Går det då som företagare att skydda sig? Oavsett vilket så lägger företagen ner stora pengar på att försöka.

– Vi i Sverige sticker ut på ett negativt sätt i hela västvärlden gällande grov kriminalitet såsom skjutningar och gängrelaterat våld, berättade Jonas Trolle vid ett besök hos Svenskt Näringslivs SME-kommitté. I förlängningen leder detta till att korruptionen ökar och tilliten i samhället minskar.

BRÅ:s uppdrag inbegriper både forskning, statistik och vad som kallas praktiknära brottsförebyggande arbete. BRÅ kommer bland annat att presentera en forskningsstudie om ”Företag i kriminell verksamhet” under året, där de ska belysa hur företag också kan användas som ett brottsredskap. Detta slår mot de seriösa företagen som dras med i de negativa omdömen om branscherna där denna typ av kriminalitet finns.

I det praktiknära arbetet jobbar BRÅ tätt tillsammans med kommunerna på uppdrag av regeringen där de bl a fördelar medel för att underlätta för kommunerna att göra brottsförebyggande insatser. Från näringslivets håll talas det ofta om att företagen vill bli involverade i det brottsförebyggande arbetet.

– Återigen vill jag betona vikten av att återupprätta tilliten i samhället. Det finns en nedre gräns för vad vi vill tolerera. I detta ligger också att det allmänna måste bli bättre på att ställa krav och följa upp upphandlingar som görs.

Jonas Trolle återvänder gärna till den minskade benägenheten att anmäla brott, inte minst från företagens sida. Cirka 46 procent av företagen i Svenskt Näringslivs undersökningar har låtit bli att anmäla ett brott de utsatts för, helt enkelt för att det inte känns lönt.

– Detta leder till att polisen inte får reda på det och att statistiken blir felvisande, med följden att brott mot företag inte prioriteras högre och resurser inte härleds på ett sätt som kan stävja mängdbrottsligheten. Därför är detta så viktigt att ändra. Jag menar att det är ett grundfundament i ett samhälle, i en demokrati, betonar Jonas Trolle.

De flesta har hört talas om exempel där kriminella har sjukbidrag, fusk med assistens, människohandel i den svarta sektorn och liknande.

– Under de 30 år jag arbetat med detta har insikten om vikten av förebyggande arbete ständigt ökat. Vi måste göra det svårt och obekvämt att vara kriminell. Intresset hos det offentliga är stort, kriminella ska verkligen inte kunna tillskansa sig saker hur som helst. I dag är det en självklarhet att strypa felaktigt utbetalda bidrag, att ta kriminellas klockor och bilar. Så var det inte förr, så det sker ändå en del på området nu, avslutar Jonas Trolle.