Nya Förenklingsrådet ska minska regelbördan – ”Positivt”

Vad händer, vad behövs och vem gör vad för att de regelverk som berör företagen ska förbättras? Frågan är ingalunda ny och har under lång tid behållit sin topplacering bland de frågor som företagen tycker är mest hindrande för sin tillväxt.

Tillväxtverket har ännu inte fått uppdraget att konkret formera det nya Förenklingsrådet, så det är fortfarande oklart hur det i praktiken kommer att arbeta. Vi vet dock att i dess beredning så har man tagit inspiration från Regelrådet och rådet ska kunna fatta egna beslut, det ska rapportera till regeringen, men det sorterar formellt under Tillväxtverket. Gissningsvis blir det tre till fyra ledamöter plus en ordförande. Rådet ska identifiera förenklingsåtgärder kopplade till befintliga lagar och regler. Implementeringsrådet å sin sida ska analysera direktiven till ny EU-lagstiftning.

– Det ska bli intressant att se hur Förenklingsrådet och Implementeringsrådet och deras respektive sekretariat kan samverka, sade Elisabeth Backteman, generaldirektör för Tillväxtverket. Det finns risk för glapp eller överlappningar. Dessutom har många myndigheter redan idag uppdrag att bevaka kommande EU-lagstiftning och bistå i dess nationella genomförande, så det kommer kräva lite att få ihop processerna.

Regelrådets verksamhet är ganska fyrkantigt till sin konstruktion, i den mening att det är starkt begränsat till att granska konsekvensanalyser om nya regler. Förra året granskades 265 konsekvensanalyser och 195 yttranden. Nu kommer Regelrådet också att göra om modellen för sina yttranden till kortare och rappare skrivningar, där bristerna kommer fram tydligare. Men vad är det då som brukar brista i konsekvensanalyserna?

– Nya EU-regler saknar nästan i samtliga fall en svensk konsekvensanalys, berättade Anna-Lena Bohm, Regelrådets ordförande. Därför träffar vi nu politiker för att be dem att kräva kompletteringar som synliggör vad regleringarna innebär för svenska företag. Områden som konkurrens, kostnader och hur regelverken slår mot små och medelstora företag är annars där det brister allra oftast. Roligt är dock att vi börjar få bättre input från en del myndigheter, vi fick till och med ett tackbrev från en!

Både Svenskt Näringsliv och Näringslivets Regelnämnd (NNR) arbetar med att försöka få regelförbättringsarbetet att gå snabbare och mer långtgående. Både Christer Östlund från Svenskt Näringsliv och Andrea Femrell från NNR gjorde ett medskick till Tillväxtverket att de gärna bidrog i arbetet i och med Förenklings- och Implementeringsråden, då båda organisationer sitter på erfarenhet och kompetens på området.

– Det vi får på plats nu är positivt och något vi både länge väntat på och kämpat för, sade Christer Östlund. Dock menar vi att det redan nu är dags att fundera på hur uppdraget ska klaras av om råden ska leverera färdiga lagtexter. Det är ett omfattande jobb, så använd gärna experter från oss om det behövs. Sen ser vi också fram mot att få veta mer om hur materian kommer att tas om hand i nästa steg.

Elisabeth Backteman menade att det blir viktigt att avgränsa uppdragen och våga prioritera bland vilka regelverk det blir viktigast att ta sig an enligt principen ”mest pang för pengarna”. Likaså blir det viktigt att titta på hela regelgivningskedjan inklusive uppföljningar och utvärderingar.

– Det är väldigt bra att dessa utlovade reformer äntligen kommer, sade Andrea Femrell, vd för NNR. Jag ser framför mig att det blir viktigt att hantera gränsdragningen mellan råden och hur skapa ett tätt samarbete dem emellan. Även transparensfrågan behöver lyftas och speciellt hur den ska hanteras gentemot regeringen och näringslivet. Kanske en sådan sak som en gemensam webbplats för råden skulle underlätta?