Arbetslösa ratar jobberbjudanden och medarbetare lämnar toppjobb, konstaterar SME-företagare. Skenande levnadsomkostnader och höga bidragsnivåer anges som skäl. ”När jag erbjuder ett jobb får jag till svar att skillnaden är för liten i jämförelse med att inte jobba”, säger Kristina Kopsch, vd på Y Carlstedt.
Gör det lönsamt att arbeta. Det är många företagares krav till den kommande regeringen. När kompetenskrisen blir allt allvarligare och företag tvingas dra ner på sin verksamhet för att de inte hittar medarbetare blir den höga arbetslösheten alltmer paradoxal.
Maud Spencer är vd på Svalson, en industri som bland annat tillverkar glasräcken till balkonger. Produktionen finns i Luleå och Piteå. Och det är just placeringen i norra Norrland i kombination med de höga bensinpriserna som påverkar dem.
– Det lönar sig inte för folk att pendla, säger hon.
Hon berättar att sedan bensinpriserna började skjuta i höjden har allt fler medarbetare valt att sluta pendla och i stället ta jobb med lägre lön och lägre kompetenskrav på hemorten. Andra väljer att inte ta något jobb alls. Det kostar helt enkelt för mycket att pendla en timme på morgonen och en timme på kvällen, det vill säga runt de 5–7 mil som behövs. Kontentan blir att även om en person tar ett jobb med lägre lön – eller lever på a-kassa – så landar den disponibla inkomsten på samma eller till och med högre nivå när pendlingen försvinner ur bilden.
Hon får medhåll från Kristina Kopsch, vd på Y Carlstedt, som driver fem Önskabutiker och fem Lekiabutiker i södra Sverige.
– När jag erbjuder ett jobb får jag till svar att skillnaden, inklusive kostnader för att ta sig till och från jobbet, är för liten i jämförelse med att inte jobba, säger hon.
Jag har haft personer som söker jobb hos mig men som tackar nej för det inte är någon skillnad på att jobba eller ta bidrag.
Även Eva Dunér, som driver ett antal McDonalds-restauranger i Göteborgsområdet, menar att ett stort problem är att det ofta inte lönar sig att arbeta.
– Jag har haft personer som söker jobb hos mig men som tackar nej för det inte är någon skillnad på att jobba eller ta bidrag, säger hon.
– Bidrag av olika slag är självklart viktiga för att hjälpa personer som inte kan arbeta men det är centralt att se över hur systemet ser ut för att undvika att enskilda individer förlorar ekonomiskt på att arbeta, fyller Lena Kempe, vd på Daftö Resort, i.
Att höga bidrag gör att folk inte väljer att jobba är något som även Thommy Backner, vd på Scandinavian Resorts, har noterat.
– Jag tycker att det är alldeles för generösa regler kring a-kassan nu efter pandemin. Under pandemin tyckte jag att det var självklart, men att det är samma regler nu efter pandemin gör ju att det är knappt lönt att gå att jobba. Det är djävligt dumt. Regeringen måste få ner arbetslösheten, säger han och fortsätter:
– Det är ett fatalt misslyckande att vi har så många arbetslösa i Sverige. Den regering som kommer, oavsett vilken färg den har, måste se till att folk inte är arbetslösa när det finns otroligt många lediga jobb.
Lena Kempe understryker att en ny regering självklart har en rad utmaningar att lösa men menar att det det finns många företagare som kan vara en del av lösningen.
– När det kommer till integration har besöksnäringen varit en av de branscher som anställer många med bakgrund i ett annat land. Här kan vi göra ännu mer med rätt förutsättningar, säger hon.
En konkret lösning skulle vara att sänka arbetsgivaravgifterna, menar Eva Dunér.
– Det måste helt enkelt bli billigare att anställa. Det finns många som står utanför arbetsmarknaden som inte har språket med sig och som kan ta tid att lära upp, och då behöver arbetsgivare anställda dem till en lägre kostnad.
Genom att bryta utanförskapet skulle det också gå att åtgärda en viss del av kompetensbristen, menar hon.
– Det löser inte problemen för de branscher som söker högutbildad personal, men det kan göra en stor skillnad för en del av kompetensbristen för okvalificerad personal, säger hon.
SME-kommitténArbetslöshetBidrag