”Det handlar om Sveriges framtid och vår konkurrenskraft”

Ingeborg Grötterud har jobbat med kärnkraft i 20 år. Hon hamnade på Afry via ett förvärv och jobbar nu med att koordinera hela deras nordiska energiaffär. Hon menar att det aldrig varit roligare att gå till jobbet än vad det är just nu.

– Intresset och nyfikenheten på kärnkraft har aldrig varit så stort som nu under mina 20 år. Branschen förtjänar verkligen den positiva uppmärksamhet man får nu, efter att ha producerat fossilfri el till Sverige i så många år. Dessutom är situationen vi befinner oss i nu unik, med fokus på både befintliga reaktorer, nybyggnation och avveckling. Vi befinner oss i alla tre faser av livscykeln samtidigt. Det innebär såklart hektiska dagar, men det är väldigt spännande.

Afry är en teknisk rådgivare till både industrin och producenter. Inom energi jobbar företaget med produktion, överföring, energieffektivisering och även lagring. Mycket kretsar kring moderniseringsprojekt av befintlig energiproduktion, men också etablering av helt ny.

– Där är såklart tillståndsprocesserna en nyckelfråga, som engagerar våra miljöexperter

En central del av Afrys verksamhet är att bidra med kompetens till branschen. Bland annat har företaget ett eget talangprogram som heter Future Energy Programme där unga personer under ett års tid får lära sig om energisystem. Genom åren har också över 1 000 personer gått Afrys Nuclear Academy. Ingeborg Grötterud menar att mycket av både den gröna omställningen och utbyggnaden av våra elsystem kokar ner till just kompetensförsörjningen. Här kan politiken göra mer, menar hon.

– För oss är kompetensfrågan väldigt viktig. Det handlar framför allt om att motverka ingenjörsbristen. Här måste man jobba ända från grundskolan med att öka intresset för teknik och naturvetenskap. Men också titta på kortare ingenjörsutbildningar, mer flexibla utbildningsvägar och incitament för att öka genomströmningen på universiteten. Vi är ett ingenjörsbolag så självklart vill vi öka utbudet som vi kan rekrytera från.

Men när ny kärnkraft ska byggas kommer det inte bara handla om att politiken ska underlätta kompetensförsörjning till projekten. En annan del är att man från politiskt håll måste sätta ner foten i finansieringsfrågan.

– Just nu handlar det om att politiken måste stötta med att hitta en finansieringslösning. Politiken ska sätta den långsiktiga planen för elsystemet och där måste man se till helheten och sätta upp tydliga mål som alla inblandade är överens om.

Optimistisk

Men trots förutsättningarna och den tajta tidplanen – två nya reaktorer ska vara på plats senast 2035 – så är Ingeborg Grötterud optimistisk.

– Regeringen vill se motsvarande två storskaliga reaktorer till 2035. Det är en tajt tidplan. Nu har regeringen tillsatt en nationell samordnare som följer färdplanen och jag ser hur branschen sluter upp kring detta och krokar arm. Det finns utmaningar absolut, tidplanen kan bli svår att hålla. Men vi taktar på.

Hon understryker dock att det tar tid att bygga kärnkraft. I väntan på det så måste också vindkraften byggas ut och elnätet måste balanseras upp.

– Det är mycket fokus nu på vad politiken behöver lösa. Men om de sätter tydliga mål så har näringslivet och andra aktörer något att jobba med. Det handlar om Sveriges framtid och vår konkurrenskraft. Vi har inte tid att tycka att vi vill ha det ena eller andra, nu måste vi få till mer el och balans i nätet för att få ett stabilt och bra elsystem igen. Det är ett stort jobb att göra, men vi har goda förutsättningar, avslutar Ingeborg Grötterud.