Radikala förslag från utredaren – nu kan tillståndsprocesserna bli effektivare

Om 20 år ska Sverige ha negativa klimatutsläpp. Det kommer att medföra den största omställningen sedan den industriella revolutionen, när i stort sett hela samhället ska ställa om och elektrifieras. Samtidigt är det en enorm möjlighet att stärka svensk konkurrenskraft. För att det ska vara möjlighet behöver miljöbalkens tillståndsregler förändras i grunden. Det förslag som Miljötillståndsutredningen nu presenterat innebär ett första viktigt steg mot en reformering av reglerna.

När världen ska ställa om till fossilfrihet på kort tid sätts i allt högre utsträckning fokus på hur lång tid det tar att få ett miljötillstånd, eftersom det är en grundförutsättning för investeringar och innovationer i nya lösningar. I Sverige har frågan varit aktuell sedan år 2003 när den dåvarande Miljöbalkskommittén konstaterade att: ”Dagens regelverk kan leda till att investeringar som är till gagn för såväl samhällsekonomi som miljöskydd inte blir av. Miljöbalken motverkar i dessa fall sitt eget syfte om att främja en hållbar utveckling…”

Svenska företag har under lång tid arbetat med att minska sin miljöpåverkan och har gjort, och planerar att göra, massiva investeringar för att ställa om. Redan idag uppger över 60 procent av företag inom industri- och transportsektorerna att de gjort klimatinvesteringar. Detta ger oss en i det närmaste unik konkurrensfördel i omställningen. Sveriges möjlighet att bibehålla försprånget är av avgörande betydelse för vår konkurrenskraft och vårt välstånd. Men det kräver att tillståndsprocesserna effektiviseras. Andra länder har redan insett vikten av institutionell konkurrens och ser över sina tillståndssystem för att bättre möta näringslivets behov.

Nu har Miljötillståndsutredningen presenterat sitt betänkande. Förslagen i utredningen utgör, för första gången, ett konkret första steg i en reformering av miljöbalkens regler. Därför välkomnar Svenskt Näringsliv utredningen.

Utredningen tar ett radikalt grepp om prövningsorganisationen och föreslår att sjutton i realiteten självständiga myndigheter som prövar ersätts av en enda. Man vidtar också steg för att fokusera processen på den nya myndigheten genom att föreslå aktiv processledning.

Förslagen är i huvudsak inriktade på själva processen medan exempelvis frågor om hur EU:s olika krav införlivats i miljöbalken inte hunnits med. Dessa frågor är avgörande för både hur lång tid en process kan ta och för förutsebarheten. Därför återstår viktiga delar som måste lösas ut om tillståndsprocesserna på allvar ska kunna fungera som ett stöd för viktiga miljö- och klimatinvesteringar och kunna främja en hållbar utveckling. Det är med andra ord välkommet att utredningen får ett tilläggsuppdrag att gå vidare med flera frågor för att effektivisera miljöprövningen.

Det är alltså bråttom av flera skäl, både att genomföra de föreslagna reformerna men också att gå vidare för att ytterligare förbättra systemet. Om Sverige ska kunna ha negativa klimatutsläpp om 20 år räcker det inte med att de sista stora projekten är klara då. De måste sannolikt vara klara några år dessförinnan. Med hänsyn till att det tar 10 – 15 år att genomföra ett större industri- eller infrastrukturprojekt från start till mål behöver alltså starten vara senast 2030. Men många skulle i realiteten behöva starta redan i år för att Sverige ska klara sina klimatmål.

Vi har med andra ord ingen tid att förlora. Svenskt Näringsliv uppmanar därför regeringen att, liksom skett på andra politikområden, skapa ett snabbspår i departementen så att dessa ytterst nödvändiga reformer kan genomföras omgående.