EU i rävsax om den globala minimiskatten

Skatte- och handelsdekreten

Det har nu gått drygt tre veckor sedan Donald Trump installerades i Vita huset. Även om många hade räknat med en rivstart kom det nog som en överraskning att han skulle flyga ur startblocken när det gäller skattefrågorna och redan dag ett, som den första amerikanska presidenten någonsin, utfärda ett dekret gällande internationella skattefrågor.

Trumps beslut att kliva av från OECD:s skatteöverenskommelse kom egentligen inte som någon överraskning. Republikanernas skeptiska inställning till de båda pelarna har varit känd sedan länge. Pelare 1 handlar om att en andel av vinsterna av de globalt största bolagens ska allokeras till marknadsjurisdiktioner (dvs., där försäljningen äger rum). Pelare 2 är den globala minimiskatten om 15% som har implementerats i EU genom ett direktiv. USA anser att OECD-överenskommelsen går emot amerikanska intressen och inskränker USA:s suveränitet att fatta beslut om bolagsskatter.

Av skattedekretet den 20 januari framgår bl.a. att OECD:s globala skatteöverenskommelse inte blir tillämplig i USA förrän den godkänts av den amerikanska kongressen. Pelare 1 har av många betraktats som uträknad mot bakgrund av ett kompakt republikanskt motstånd och att det krävs 2/3 majoritet i den amerikanska senaten för att den ska antas. För att pelare 2 ska antas räcker det däremot med enkel majoritet i kongressen.

I dekretet kritiseras OECD-överenskommelsen för att tillåta extraterritoriell beskattning av amerikanska företag. USA:s finansdepartement och handelsrepresentant instrueras att inom sextio dagar undersöka diskriminerande och extraterritoriella skatteregler från andra länder och presentera en lista på potentiella amerikanska motåtgärder gentemot länder som implementerar sådana regler.

Samma dag utfärdades även ett separat handelsdekret som fokuserar på ”orättvis och obalanserad handel”, särskilt handel med Kina. I dekretet beordras en utredning av utländska skatteregler som diskriminerar amerikanska bolag. Dekretet indikerar att USA kan komma att använda sig av en särskild bestämmelse i amerikansk lagstiftning, IRC Section 891, vilken ger USA möjlighet att fördubbla skattesatserna för bolag och individer från länder som inför diskriminerande skatter på amerikanska bolag. En rapport om diskriminerande handelspraxis ska presenteras senast den 1 april.

Den bestämmelse som särskilt sticker ut i OECD-överenskommelsen om global minimiskatt är den s.k. ”undertaxed profit rule” (UTPR). USA anser att UTPR-regeln är extraterritoriell och strider mot ingångna bilaterala skatteavtal, då den bl.a. innebär att andra länder kan ta ut en extra skatt på amerikanska bolag som betalar mindre än 15% skatt i USA.

USA kliver av FN:s skattearbete

Förutom beslutet att kliva av OECD-överenskommelsen drog sig USA den 3 februari även ur FN:s pågående förhandlingar om en global skattekonvention. Arbetet med skattekonventionen förväntas pågå till 2027.

Som tidigare beskrivits i bloggen har det länge funnits en spänning mellan skattearbetet i OECD och FN. Många utvecklingsländer anser att OECD:s riktlinjer är alltför komplicerade och heller inte i tillräcklig utsträckning tillgodoser utvecklingsländernas behov. Denna spänning synes ha ökat successivt under OECD:s BEPS-projekt, inte minst i förhållande till arbetet med pelare 1 och pelare 2. För att få ökad internationell genomslagskraft för de framtagna reglerna har arbetet sedan 2016 bedrivits inom ramen för det s k ”Inclusive Framework” (IF), där drygt 140 länder deltar. Många utvecklingsländer har emellertid uttryckt att de inte känt sig inkluderade i IF-arbetet och att deras intressen inte tillgodosetts i tillräcklig omfattning. Det pyrande missnöjet med IF-samarbetet resulterade 2022 i att ett antal afrikanska stater, med Nigeria i spetsen, tog initiativ till ökat FN inflytande på skatteområdet.

USA anser att de FN-ledda förhandlingarna, där beslut ska fattas genom majoritet och inte som i OECD genom konsensus, är oförenliga med USA:s prioriteringar. Även EU är mycket kritiska till FN-arbetet, men har ändå valt att delta i förhandlingarna.

Konsekvenser

I ett komplicerat geopolitiskt läge, där dessutom EU halkar efter USA och Kina ekonomiskt och behöver stärka sin konkurrenskraft, är timingen för tullar och handelskrig allt annat än optimal.

Tullar och handelshinder leder till ökade kostnader, osäkerhet och krångligare världshandel med risk för negativ påverkan på handel och investeringar.

Trumps agerande gentemot OECD och FN visar tydligt ett växande amerikanskt motstånd mot alla internationella skatteförhandlingar som riskerar få en negativ inverkan på amerikanska bolag.

Hur ska/bör EU agera?

Det är beklagligt att EU, trots upprepade varningar och protester från flera håll, hade så bråttom att implementera den globala minimiskatten innan OECD-processen var helt klar och trots att det var oklart om viktiga industriländer som USA skulle ställa sig bakom överenskommelsen.

Från ett EU-perspektiv är USA:s avståndstagande gentemot OECD:s globala skatteöverenskommelse bekymmersam. Det faktum att USA hotar med motåtgärder mot länder som tillämpar UTPR-regeln mot amerikanska bolag riskerar att hämma den europeiska konkurrenskraften ytterligare.

EU-kommissionen står inför en tuff uppgift att hantera Trumps skatteutspel och den stora frågan är förstås hur detta ska gå till. Skattekommissionären Hoekstras uttalande i Europaparlamentet förra veckan att EU:s kurs ligger fast indikerar att ett slopande av minimiskattedirektivet knappast framstår som aktuellt.

Ett sätt att hantera USA-komplikationerna i minimiskattedirektivet skulle kunna vara att ytterliga skjuta fram tidpunkten för tillämpningen av UTPR-regeln, som enligt direktivet ska börja tillämpas fullt ut fr. o. m. 2026. Ett annat tillvägagångssätt är förstås att inom ramen för OECD-överenskommelsen acceptera den amerikanska minimiskatten (GILTI).

Problemet med båda dessa scenarion är att de riskerar att ge amerikanska bolag en konkurrensfördel i förhållande till europeiska bolag. Detta eftersom den amerikanska minimiskatten, som tillåter s. k. ”global blending” av inkomsterna, ger ett lindrigare utfall än OECD:s regelverk, som baseras på en separat beräkning för varje jurisdiktion där bolaget är verksamt.

Å andra sidan är ju Trump förutsägbart oförutsägbar – han kanske trollar fram en global deal som löser den gordiska knuten?

SKRIVET AVClaes Hammarstedt