Historiskt dåligt momsförslag riskerar passera obemärkt
Idag går remisstiden ut avseende förslaget om införande av omvänd moms vid försäljning av mobiltelefoner, telekommunikationstjänster, spelkonsoler, bärbara datorer m.m. I förslaget framhålls att i princip samtliga företag i Sverige, inte enbart de idag momsregistrerade, skulle få en kraftigt ökad administrativ börda. Lågt räknat visar en överslagsräkning baserad på de fåtal – och föråldrade – siffror som finns i förslaget att den ökade administrativa kostnaden för näringslivet skulle uppgå till åtminstone 8 miljarder kr per år, att jämföra med de 0,5 miljarder kr som förslaget förväntas dra in.[1]
Bakgrunden till förslaget är oklar. Det anges att Skatteverket vid ett möte har uppgett att det förekommer bedrägerier som ”under 2018 och delar av 2019” uppgick till 1,25 miljarder kr. Vagheten i problembeskrivningen gör det svårt att bedöma om förslaget är proportionerligt. Om summan 1,25 miljarder kr motsvarar ca ett kalenderår skulle dock dessa bedrägerier motsvara mer än hälften av samtliga momsbedrägerier i Sverige enligt EU-kommissionens beräkningar av det s.k. momsgapet. Det förefaller otroligt. Någon utredning av bakgrunden till siffran 1,25 miljarder kr presenteras inte.
Vidare saknas en avvägning av förslagets lämplighet eller alternativa lösningar. Någon jämförelse med andra EU-länder presenteras inte heller i förslaget. Det konstateras dock att bedrägerierna kommer flytta till andra varor och tjänster. I vårt remissvar framgår att förslaget därutöver brister avseende bl.a. möjligheten att implementera reglerna i affärssystem, ikraftträdandedatum, tillämpningsområde, påverkan på Sveriges konkurrenskraft samt remisstid.
Förslaget har så pass stora brister att det inte går att använda som beslutsunderlag. Att remissinstanser trots det var tvungna att avsätta tid och resurser på att skriva ett remissvar på ett förslag som aldrig borde ha remitterats när i princip alla remissinstansers – och företags – fokus är på att ta sig igenom coronakrisen på bästa sätt, gör det än mer beklagligt.[2]
Behovet av en väl fungerande skattelagstiftning är centralt. Kvalitén på lagstiftningen är av avgörande betydelse för att skatt ska kunna tas ut på ett korrekt sätt och i förlängningen även för att genomföra politiska intentioner. Vid allvarliga brister i beredningen riskerar Sverige få regler med grundläggande rättssäkerhetsbrister.[3] Allvarliga brister i beredningsprocessen kan naturligtvis inte läkas av ett gott syfte, t.ex. att motverka bedrägerier – vilket ligger i såväl näringslivets som det allmännas intresse.
Bedrägeri och fusk måste bekämpas. Det görs bäst genom träffsäkra åtgärder som föregås av en tillfredsställande analys över såväl problemet som konsekvenser av alternativa lösningar. Beredningsprocessen måste respekteras. Det är av avgörande betydelse att roten till problemet – bedragarna – angrips och att så få andra personer som möjligt drabbas. Momsen toppar redan listor över högst regelbörda för företag. Att då addera ytterligare bördor utan vidare analys i tider då näringslivet redan kämpar för att överleva är inte vägen framåt.
[1] 5500kr/företag/år * 1,45 miljoner företag = 8 miljarder kr/år.
[2] Svenskt Näringslivs skrivelse till Behovet av en god beredningsprocess inom skattelagstiftningen, 2020. https://www.svensktnaringsliv.se/material/skrivelser/skrivelse-s6-2020_behovet-av-en-god-beredningsprocess-inom-skatte_774915.html
[3] Hultqvist, A, Om beredningsprocessen för skattelag, 2014. https://www.svensktnaringsliv.se/fragor/rattssakerhet-skatter/om-beredningsprocssen-for-skattelag_598419.html
SKRIVET AVErik Blomquist
