Möjligheter och risker i skattepolitiken framöver
Idag får Sverige till sist en regering. Den sakpolitiska överenskommelsen mellan S, C, L och MP kommer att ha stor betydelse för skattepolitiken framöver, då en lång rad punkter i överenskommelsen behandlar skatter. Några av punkterna är positiva, tydligast illustrerat av att värnskatten slopas från 2020, några har begränsad betydelse (exempelvis att skatteregler ska underlätta cykelpendling) och några riskerar bli direkt skadliga, där framför allt miljöskattepaketets omfattning ser ut att kunna orsaka problem. Flera punkter är ännu svårbedömda då de förutsätter utredningar.
Det kommer att krävas omfattande insatser från Svenskt Näringsliv för att bevaka utställda löften, beskriva effekter för näringslivet samt bidra i arbetet med de många utredningarna. Samtidigt som de positiva delarna är välkomna, kommer överenskommelsen inte innebära tillräckliga förändringar för att i alla delar stärka svensk konkurrenskraft. Överenskommelsens huvudsakliga innehåll kan sorteras i tre övergripande delar.
Den första är skatterna på arbete, där som nämnts slopad värnskatt är välkommet. Det underlättar kompetensförsörjningen men är dock långt från tillräckligt; högsta marginalskatt kommer ner till 55% medan de allra flesta länder tillåter ”hälften kvar” och OECD-snittet är 42%. Märkligt nog saknas förslag att åtgärda försämringen av jobbskatteavdraget för dem som jobbar mycket och har högre inkomster. Löftet att färre ska betala statlig skatt (dvs. få åtminstone hälften kvar av en inkomstökning) är ett bra steg men när och i vilken omfattning återstår att se. Idag betalar mer än var tredje heltidsarbetande statlig skatt och dagens nivå för brytpunkten på drygt 40 000 kr/mån skulle behöva fördubblas för att närma sig vad konkurrentländer har som motsvarande nivåer. Utökat RUT bidrar också till att sänka skatterna på arbete vilket är positivt för sysselsättning och för att motverka svartjobb. En modell med mer generell avdragsrätt bör kunna övervägas. Sänkt arbetsgivaravgift nämns flera gånger i överenskommelsen utan annan specifikation än det selektiva och tidsbegränsade ingångsavdraget för ungdomar och nyanlända, vilket åtminstone kortsiktigt sänker arbetskraftskostnaden men också kan innebära ökad komplexitet för skattesystemet.
För det andra saknas såväl förslag som insikter om vikten av generellt sänkt kapitalskatt för att främja ägande, entreprenörskap och företagande. Det välkomna förslaget att underlätta generationsskiften ska redan i och med den nu gällande M/KD-budgeten genomföras per 1 juli och åtgärden har genomgått fullödig beredning redan under förra mandatperioden. Utredning av entreprenörsskatten (3:12-reglerna ) kan innebära såväl möjligheter som risker. Det är bl.a. angeläget att komma till rätta med diskrimineringen av delägare med mindre andelar och förenklingar kan ske genom exempelvis uppjusterat schablonbelopp. I sammanhanget behöver de omfattande skärpningar som föreslogs men stoppades under förra mandatperioden motarbetas med kraft, om de skulle återvända på agendan. Det blir vidare viktigt att säkerställa en bra utformning och förtydliganden när det gäller ökade möjligheter för personaloptioner . Skatter som påverkar rörligheten på bostads- och i förlängningen arbetsmarknaden behöver också förbättras; överenskommelsen anger att flyttskatten ska slopas, men beskriver det bara i termer av eliminerad räntebeläggning för uppskov.
För det tredje finns för olika miljöskatter betydande risker för nya skatter som kraftigt försämrar svenska företags konkurrenskraft. Det är angeläget att ta itu med många miljöproblem, men utgångspunkten behöver vara att främja teknisk utveckling och välja de mest effektiva styrmedlen där man prövar många andra alternativ än skatter såsom informationsgivning och regleringar. Konceptet om skatteväxling kan låta lockande men utredningar har visat att det orsakar välfärdsförluster och slår hårdast mot låginkomsttagare och landsbygd. Höjda miljöskatter på 15 miljarder kr riskerar att slå mot näringslivet. Här kan stora problem uppstå med eroderande skattebaser. Om exempelvis kemikalieskatten utvidgas till att omfatta kläder och skor drabbar det svensk detaljhandel i en situation där utländska e-handelsföretag redan tar marknadsandelar i snabb takt. Erfarenheterna avskräcker från krångliga och miljömässigt ineffektiva utformningar av t.ex. kemikalie- och flygskatter samt bonus/malus från förra mandatperioden. De gav tillsammans mindre än 5 miljarder kr, statiskt räknat.
Utöver detta finns en rad andra skattefrågor i överenskommelsen samtidigt som stora områden inte behandlas överhuvudtaget. Momssystemet, som står för 25% av alla skatter och är extremt komplext för företagen med stort reformbehov, nämns inte alls. När det gäller rättssäkerhet förekommer skrivningar om detta i överenskommelsen för frågor som relaterar till bl.a. arbetsmarknad, miljö och omsorg, men inte alls för skatter. Inte heller finns bolagsbeskattningen omnämnd, trots att stora omvälvningar pågår i omvärlden i form av t.ex. USA:s skattereform där bl.a. skattesatsen sänkts från 35 till 21 procent och de kraftiga sänkningar som aviserats i Storbritannien (f.n. 19 procents bolagsskatt) med anledning av Brexit.
Avgörande blir hur det som nu utlovats kan förvaltas och genomföras. Det är viktigt att företagens synpunkter tas med i den fortsatta processen. Vi kommer bidra konstruktivt i det kommande arbetet.
SKRIVET AVJohan Fall
