Populistiskt förslag om digitalskatt
Den franska finansministern vill att Sverige och EU ska införa en skatt på så kallade digitala företag (Di Debatt 24/10). Ironiskt, med tanke på att Frankrike själva, nationellt, har infört mycket förmånliga skatteregler för digitala företag. Digitalskatten är inte en fråga om rättvis beskattning utan ett populistiskt och protektionistiskt förslag som, om det infördes, väsentligt skulle öka risken för ett öppet handelskrig över Atlanten. EU borde i stället fokusera kraften på den digitala agendan och förbättra förutsättningarna för digitalt företagande.
De motiv som anförs för den nya skatten är att stora digitala jättar som Google, Facebook och Amazon inte skulle göra rätt för sig och att skatteintäkterna skulle vara hotade. Båda dessa påståenden saknar grund.
Enligt de regler som länderna internationellt kommit överens om inom OECD ska bolagsskatt erläggas där värdena skapas, kostnaderna uppstår och verksamheten bedrivs – inte där kunderna befinner sig.
De amerikanska jättarna betalar bolagsskatt i enlighet med dessa principer och detsamma gäller för svenska bolag som Volvo och Ericsson som säljer sina varor och tjänster över hela världen. För ett litet exportberoende land som Sverige med liten hemmamarknad finns det all anledning att hålla fast vid detta. En förskjutning mot beskattning baserad på försäljning skulle bli förödande för Sverige, med både minskad skattebas och färre arbetstillfällen som följd.
Det avsteg från nettobeskattningsprincipen som förslaget innebär ökar dessutom risken för dubbelbeskattning och beskattning av företag som går med förlust, vilket skulle sätta stopp för många start-ups inom den digitala sektorn.
Följdriktigt har därför den svenska regeringen tillsammans med sina nordiska kollegor på ett motiverat och tydligt sätt försvarat små länders intressen och avvisat EU-förslaget om digitalskatt. I stället hänvisar man till att en internationellt accepterad lösning bör arbetas fram av OECD, vilket är en betydligt rimligare linje. Att den digitala ekonomin skulle vara ett hot mot skatteintäkterna är dessutom i bästa fall ett missförstånd och i värsta fall ett illa dolt försök att trumfa igenom något som skulle bryta mot grundläggande internationella skatteprinciper.
Enligt statistik från EU-kommissionen utvecklas skatteintäkterna från bolag som andel av den europeiska ekonomin stabilt och utan tecken på att mattas. Digitaliseringen innebär alltså inte ett hinder för möjligheterna att finansiera offentliga åtaganden.
Tvärtom leder den produktivitetsökning och högre tillväxt som digitaliseringen medför till ökade möjligheter för fler och bättre varor och tjänster, till bättre förutsättningar för jobb och investeringar och dessutom till ökade resurser för offentliga satsningar när skatteintäkterna stiger.
Forskningen som bland annat årets Nobelpristagare William Nordhaus utvecklat visar att det absoluta mervärdet av digitala innovationer tillfaller kunderna och de som drar nytta av tekniken.
Här finns således inte bara skatteintäkter och arbetstillfällen att hämta. Målsättningarna med EU:s digitala agenda är också att få till stånd en digital inre marknad och att maximera tillväxtpotentialen för den europeiska digitala ekonomin.
Tyvärr går förslaget med på skatt på digitala företag stick i stäv med dessa målsättningar då det kraftigt kommer att försämra förutsättningarna för såväl nystartade som etablerade företag. EU borde i stället fokusera på de satsningar som behövs för att den nya generationens digitala jättar ska kunna uppstå i europeisk skepnad.
Den internationella diskussionen om regelverkens utveckling behöver föras brett och inom ramen för det etablerade skattesamarbetet i OECD: Unilaterala och principvidriga konstruktioner inom EU skulle enbart försvåra detta.
Alla företag – oavsett grad av digitala inslag och oavsett hur internationellt integrerade verksamheterna är – behöver beskattas lika. Den svenska regeringen gör därför klokt i att inte låta sig påverkas av den franska regeringens påtryckningar. Den enade fronten tillsammans med övriga nordiska länder behöver fortsatt upprätthållas.
Repliken även publicerad på DI-debatt
SKRIVET AVJohan Fall
