Vad händer med skatterna i Tyskland?

Konfliktlinjerna på skatteområdet var starka inför det tyska förbundsdagsvalet. Nu finns ett koalitionsfördrag mellan CDU och SPD som med stor säkerhet kommer att bilda regering. Vad betyder detta för skattefrågorna?

I förbundsdagsvalet i februari blev unionen, CDU/CSU, största partigrupp med 28,6 procent av rösterna, en ökning med 4,4 procentenheter. Efter förhandlingar bildar nu CDU/CSU regering med SPD som fick 16,4 procent, ett tapp med hela 9,3 procentenheter. Tillsammans samlar partierna 45 procent av rösterna och 328 av förbundsdagens 630 mandat vilket ger koalitionen majoritet i förbundsdagen.

Häromveckan presenterades det framförhandlade koalitionsfördraget, Verantwortung für Deutschland (ansvar för Tyskland) på 146 sidor. Den förra regeringen SPD, FDP och die Grünen, som sprack bland annat på grund av olika syn på ökad skuldsättning, hade ett koalitionsfördrag på 170 sidor och den sista Merkelregeringen CDU/CSU och SPD byggde på ett fördrag på 177 sidor, så kanske finns en trend mot kortare fördrag?

Konfliktlinjerna på skatteområdet var starka inför årets val. I valrörelsen utlovade CDU och CSU omfattande ekonomiska reformer och sänkta skatter, bl a att sänka den i internationell jämförelse höga bolagsskatten från 30 till 25 procent, platta till inkomstskatten och höja fribeloppet liksom att höja brytpunkten för högsta marginalskatt så att färre omfattas av den. Dessutom ville de avskaffa den tillfälliga solidaritetsskatten som infördes vid återföreningen. SPD å sin sida ville sänka skatten på arbete för låg och medelinkomsttagare och höja den för de som tjänar mest. SPD drev också frågan om höjd skatt på kapitalinkomster och att lätta på Tysklands skuldbroms.

Det turbulenta omvärldsläget med en ökad säkerhetspolitisk hotbilden fick dock de blivande regeringspartierna att tillsammans med die Grünen att direkt efter valet förhandla fram ett skuldpaket, för att kunna öka satsningarna på försvar och infrastruktur. För att göra ett avsteg från den strikta skuldbromsen krävdes stöd av två tredjedelar av förbundsdagen och i den nyvalda förbundsdagen finns inte en sådan majoritet då mer än en tredjedel är motståndare till bl a ökade försvarssatsningar. Därför krävdes ett beslut innan den nyvalda förbundsdagen tillträtt.

Kanske påbörjades därför koalitionsförhandlingarna redan kring detta paket för regeringsförhandlingarna gick därefter tämligen snabbt jämfört med de senaste valen. En snabb förhandling var något som blivande förbundskansler Friedrich Merz utlovade redan när det första preliminära valresultaten visades.

Hur gick det då med skatterna i det nya regeringsfördraget? När det gäller bolagsskatten blev det en kompromiss där SPD fick igenom snabbare avskrivningsregler, 30 procent för åren 2025, 2026 och 2027 för att boosta investeringar medan CDU/CSU fick igenom en sänkningen av bolagsskatten med en procentenhet per år från 2028. Det senare innebär att sänkningen förväntas fortsätta in i nästa mandatperiod, något denna regering egentligen inte kan garantera.

I koalitionsfördraget står det också att inkomstskatten för låg- och medelinkomsttagare ska sänkas i mitten av mandatperioden. En skrivning som det nu blossat upp debatt kring. Enligt medieuppgifter krävde SPD i förhandlingarna att sänkta skatter för låg- och medelinkomsttagare ska finansieras med högre skatt för de som tjänar mer, vilket CDU/CSU motsatte sig. Så hur det blir med sänkt inkomstskatt återstår att se. En intressant skrivning är att övertidsarbete, utöver avtalat, ska vara skattebefriat. Det ska bli spännande att se hur detta förslag konkretiseras. Även de som väljer att arbeta efter pensionsåldern kommer att få förmånligare skattevillkor. Upp till €2000 per månad kommer att bli skattefri inkomst för pensionärer som väljer att fortsätta arbete. Båda dessa åtgärder bör ses mot bakgrund av att tyska arbetsgivare efterfrågar mer kompetent arbetskraft. En höjningen av reseavdraget till €0,38 per kilometer, från första kilometern, kan också ses som en sådan åtgärd. Något slopande av solidaritetsskatten blir det dock inte. En mer branschinriktad skatteändring är att momsen för restauranger sänks till sju procent.

Energipriserna var en stor fråga i valrörelsen och i koalitionsfördraget står det ”att för att uppnå en snabb lättnad på minst € 0,05 per kWh kommer vårt första steg att vara att så snabbt som möjligt sänka elskatten för alla till den europeiska miniminivån och att sänka avgifterna för överföringsnätet.”

Några av punkterna i koalitionsfördraget kan även få betydelse för Sverige. Den nya tyska regeringen kommer att arbete för den globala minimiskatten för stora koncerner genomförs. Skulle det dock visa sig att det inte bli någon global överenskommelse så ska inte tyska företag missgynnas. Den nya tyska regeringen ställer sig också bakom tanken på en finanstransaktionsskatt på EU-nivå.

Nästa steg är nu att koalitionsfördraget godkänns av partierna. Detta sker internt inom CDU/CSU medan SPD har en medlemsomröstning som ska vara klar den 29 april.

Hur det går med tysk ekonomi framöver är viktigt inte bara för Sverige utan för hela Europa. Med flera års negativ tillväxt får vi hoppas att de åtgärder som nu genomförs räcker för att vända utvecklingen.

SKRIVET AVAnders Ydstedt