Utredning föreslår en tv-skatt för att finansiera public service

Public service-kommittén, SOU 2017:79, föreslår att det ska införas en tv-skatt benämnd ”Public service-avgift” som enligt förslaget ska träda ikraft den 1 januari 2019. Syftet är att skatten i sin helhet ska finansiera verksamheterna för public service-bolagen Sveriges Television (SVT), Sveriges Radio (SR) och Sveriges Utbildningsradio (UR) och därmed ersätta den nuvarande tv-avgiften som administreras av Radiotjänst i Kiruna. Personer över 18 år ska enligt förslaget betala en procent av sin beskattningsbara förvärvsinkomst, men maximalt 1 308 kr per år. Nuvarande avgift tas ut med 2 340 per år för hushåll som har tv-mottagare, oberoende av antalet individer i hushållet.

Kommittén anser att den nuvarande finansieringsmodellen inte är långsiktigt stabil och att dess legitimitet kan ifrågasättas när en allt mindre andel av befolkningen bidrar till finansieringen, samt att modellen inte är teknikneutral. Antalet inbetalda avgifter har sjunkit och detta har inte kunnat kompenseras med en höjning av avgiftsbeloppet. Det minskade antalet inbetalda avgifter beror på att nyförsäljningen av tv-apparater minskar och att avgiftsskolket beräknas uppgå till mellan 11 och 15 procent av de som är avgiftsskyldiga.

Public service-avgiften, som i formell mening utgör en skatt, debiteras i den årliga inkomstskatte­deklarationen och tas av Skatteverket som en del av den årliga skatten. Kommittén föreslår att public service-avgiften specialdestineras i statsbudgeten på ett liknande sätt som avgifterna till vissa statliga fonder, där intäkterna specialdestineras till en viss verksamhet och förs till ett avskilt konto. Det skulle innebära att public service-avgiften inte redovisas under anslag och inte får någon nettoeffekt på budgetens inkomstsida.

Svenskt Näringsliv har i sitt remissvar avstyrkt införande av en tv-skatt med anledning av att förslaget saknar nödvändiga analyser och överväganden som behöver beaktas innan en ny skatt kan sjösättas. Invändningarna mot utredningen är bl.a. följande:

• Utredningen är bristfällig i sin analys av de tillkommande konkurrensfördelar som public service får av en skattefinansiering, i relation till de aktörer som är helt beroende av sina kunders betalningsvilja.
• Utredningen berör inte momsproblematiken avseende public service trots att problemen belysts i ett flertal utredningar. Momsfrågan är en så väsentlig pusselbit i en finansierings­modell att den måste hanteras innan ett nytt finansieringssystem avseende public service kan sjösättas. Bakgrunden är att public service-bolagen är undantagna från moms och därmed saknar avdragsrätt för moms gällande de tjänster som köps in till verksamheten. Identifierade momsproblem består i: Bristande konkurrensneutralitet mellan egna och externa tjänster. Samverkan mellan public service-bolagen försvåras.Gränsdragningsproblem avseende momsskattesatser; en inköpt tjänst kan ha hela spektrumet av tillgängliga momsskattesatser, dvs. 6, 12 eller 25 %, alternativt är undantagen från moms. Olika tolkningar i ett momshänseende och public service maktposition pressar underleverantörer att debitera felaktig momsskattesats för att minska momsen
• Vid en skattefinansiering av public service krävs en bättre analys av innehållet i public service; rimligtvis kräver legitimiteten för den föreslagna skatten en bättre balans mellan produktion av kollektiva nyttor och andra programtyper. Därför krävs en mer utförlig analys av i vilken mån detta uppfylls idag och hur det allmänna bör se på frågan i framtida programverksamhet.
• Det kan ifrågasättas om public service, genom specialdestinering av public service-avgiften, ska särbehandlas i statsbudgeten relativt andra institutioner som också måste anses vara grundbultar i den svenska demokratin, t.ex. utbildningsväsendet, rättsväsendet och den inre och yttre säkerheten.

Den samlade bedömningen är att public service-kommitténs finansieringsförslag inte beaktar de nödvändiga aspekter som måste vara på plats för att säkerställa ett hållbart och legitimt finansieringsverktyg för public service. Att exempelvis inte behandla momsproblematiken innebär inte att den försvinner. Ambitionen måste vara att upprätta ett så bra system som möjligt och att grundligt analysera relevanta aspekter innan ett nytt finansieringssystem kan införas.

SKRIVET AVRobert Lönn