Välkommet förslag om ändringar i FoU-avdraget och expertskatten

Idag presenterades betänkandet Skatteincitament för forskning och utveckling - En översyn av FoU-avdraget och expertskattereglerna (SOU 2025:3). Utredningen innehåller förslag på förändringar i reglerna om FoU-avdraget och expertskatten. Sammantaget är förslagen positiva och skulle, om de genomförs, innebära att reglerna blir mer rättssäkra, förutsebara och konkurrenskraftiga i en internationell kontext.

Näringslivet står för över 70 procent av den totala finansieringen av forskning och utveckling (FoU) i Sverige, och företagens investeringar uppgick till 140 miljarder kronor under 2022. Trots dessa betydande investeringar har näringslivets FoU som andel av BNP minskat de senaste 20 åren.[1] Det är därför avgörande att de skattemässiga incitament som erbjuds svenska företag fungerar väl, så att de kan hävda sig i den internationella konkurrensen. De förslag som presenteras i utredningen kan bidra till att dagens incitamentsregler bättre uppfyller sitt syfte.

FoU-avdraget

Sedan den 1 januari 2014 har Sverige regler som syftar till att ge skatteincitament för investeringar i FoU. Som vi tidigare skrivit här på bloggen så innebär dagens regelverk att det råder stora oklarheter i vilken FoU-verksamhet som omfattas, detta gäller särskilt ”nyare” utvecklingsverksamhet där det inte finns en lika tydlig koppling till visst forskningsresultat. Detta har fått till effekt att företagen har svårt att bedöma hur man ska gå till väga för att stryka sin rätt till nedsättning.

Två rekvisit som särskilt ställt till problem vid tillämpningen av reglerna är kravet på att arbetet med FoU måste ske systematiskt samt att utvecklingsarbetet måste bygga på forskningresultat. Att säkerställa/styrka dessa krav har varit särskilt utmanande för mindre företag. Att utredningen föreslår att dessa två rekvisit tas bort är därför mycket välkommet.

Utredningens förslag i korthet:

· Kravet på att utvecklingsarbetet ska bygga på resultat av forskning tas bort.

· Utredningen förslår en ny definition av begreppet utveckling. Med utveckling avses enligt förslaget arbete som har som syfte att ta fram och förbättra varor, tjänster eller produktionsprocesser genom nya lösningar på vetenskapliga eller tekniska problem.

· Kravet på att en person ska arbetet med FoU minst 15 timmar per månad tas bort, enligt förslaget räcker det att man arbetat minsta hälften av sin arbetstid under viss månad för att omfattas av FoU-avdraget.

· Taket för FoU-avdraget ska inte höjas eller slopas.

· Förfarandet för FoU-avdrag ska inte ändras.

· FoU-avdraget ska inte omfattas av en möjlighet till förhandsbesked, man förslår istället att Skatteverket ska kunna begära in ett yttrande från en annan myndighet om detta krävs för att bedöma om visst arbete är FoU-arbete.

Förslag på en ny definition av begreppet utveckling tillsammans med skrivningar om att bedömningen kan och bör göras utifrån ett helhetsperspektiv utan krav på att företaget måste styrka samtliga moment ner på detaljnivå är välkommet. Betänkandets mer näringslivsorienterade synsätt banar väg för ett mer ändamålsenligt regelverk som bättre kan fullgöra sitt syfte - att stärka incitamenten för svenska företag att investera i FoU. Det är även positivt att betänkandet tydligt klargör att de föreslagna definitionerna inte bara syftar till att förtydliga reglerna, utan även till att utvidga vilka arbeten som ska omfattas av incitamentet.

Det svårt att i lagtext skapa förutsebara och rättssäkra definitioner av begreppen forskning och utveckling, det visar erfarenheter från såväl Sverige som andra länder. Det ligger därför i sakens natur att det alltjämt kommer finnas ett stort mått av tolkningsutrymme om ett utfört arbete är FoU eller inte, slutligen är det de tillämpande myndigheternas agerande som blir avgörande. Att det i förarbeten skickas en tydligt handlingsdirigerande signal att reglerna ska tolkas utifrån sitt syfte, dvs att ge incitament till investeringar i FoU för att därigenom stärka Sveriges konkurrenskraft, är viktigt.

En av de frågor som utredningen hade att se över var om förfarandet kring FoU-avdraget skulle ändras. Utredningens slutsats är att några förändringar inte ska göras. Utredningen anser inte heller att det ska vara möjligt erhålla ett bindande förhandsbesked. Med hänsyn till att många av de svårigheter som företagen men också Skatteverket upplever med tillämpningen av nuvarande regelverk i stor utsträckning beror på att Skatteverkets handläggare inte har tillräcklig kompetens i de komplicerade tekniska frågor som ska bedömas, bör denna fråga omhändertas i den fortsatta beredningen alternativt inom ramen för en eventuell översyn av förhandsbeskedinstitutet som sådant.

Expertskatten

Betänkandet innehåller även flera föreslagna förändringar av expertskattereglerna som skulle medföra att reglerna blir tydligare, mer förutsebara och som ökar Sveriges internationella konkurrenskraft.

Utredningens förslag i korthet:

· Skattelättnaderna höjs till 30 procent av lönen.

· Tillämpningstiden ska fortfarande vara sju år, men ska kunna delas upp i olika perioder.

· Kompetensregeln ändras så att den gäller för personer som till väsentlig del arbetar med forsknings- eller utvecklingsuppgifter förutsatt att personen har en doktorsexamen eller motsvarande erfarenhet som har betydelse för arbetsuppgifterna i Sverige. Kravet på betydande rekryteringssvårigheter i Sverige tas bort.

· Även svenska medborgare ska kunna få expertskatt.

· Kravet på att inte bott eller stadigvarande vistas i Sverige (vistelsekravet) förlängs från 5 till 10 år. Dock föreslås att man ska bortse från tid i Sverige för vilket expertskattelättnader har beviljats eller om man arbetat som forskar vid ett lärosäte under högst tre av de tio senaste kalenderåren.

· Kravet på en avsikt att endast stanna i sju år tas bort

I stort är samtliga förslag välkomna och kan förhoppningsvis bidra till att underlätta för svenska arbetsgivare att rekrytera utländsk nyckelkompetens. Den föreslagna begränsningen av vilken personkrets som kan omfattas av kompetensregeln kan dock ifrågasättas.

Förslaget innebär en begränsning av den personkrets som kan erhålla expertskatt jämfört med dagens regler. Nyckelpersoner samt personer med specialistkunskaper men som inte arbetar inom FoU kommer enligt förslaget uteslutas från skattelättnad. Det är svårt att bedöma konsekvensen av utredningens förslag i denna del eftersom man idag inte gör någon bedömning om en individ arbetar med FoU eller inte. Klart är att det finns kategorier som idag berättigar till skattelättnader men som inte skulle göra det med utredningens förslag. Det gäller exempelvis personer med expertkompetens inom anläggning av stora infrastrukturprojekt eller inom montering/byggnation av stora industrianläggningar.

Dagens tillämpningsområde är mer konkurrenskraftigt än hos andra länder, en begränsning av detta bör inte göras.

Att förtydliga tillämpningsområdet för expertskatten i de delar som föreslås i utredningen, (FoU-arbete samt kompetenskravet doktorsexamen eller motsvarande) samt att bibehålla personkretsen nyckelpersoner samt personer med specialistkunskaper (med motsvarande kompetenskrav) skulle kunna vara en bättre lösning för det svenska näringslivet.

Vi får förutsätta att man i den fortsatta beredningen av denna fråga tar stort intryck av vad remissinstanserna kommer med för synpunkter om vilka konsekvenser denna förändring kan få.

[1] En ny politik för en ny tid, Svenskt näringslivs inspel till forskningspropositionen 2024, sid 12

SKRIVET AVKatarina Bartels