Svenska företag har en huvudroll i EU:s gröna giv

Hur kan vi ta hand om planeten samtidigt som vi stärker vår ekonomi och säkerställer allmänhetens acceptans? Jo, den viktigaste och definitivt svåraste utmaningen framöver är hur man kombinerar de tre hållbarhetspelarna – miljö, ekonomi och sociala frågor.

EU-kommissionens gröna giv kommer att innebära en stor omställning, men i detta ligger också en stor potential. Inte minst svenska företag, som ligger i framkant på miljöområdet, kan få fler affärsmöjligheter samtidigt som de bidrar till klimatnytta.

– Att bara minska utsläppen är relativt lätt, att minska utsläppen samtidigt som det säkerställer ekonomisk tillväxt och ett bättre liv för EU-medborgarna är en svårare uppgift. Det är därför fullständigt nödvändigt att näringslivet får vara en viktig del i arbetet med den gröna given, kanske till och med den allra viktigaste.

Detta menade Svenskt Näringslivs ordförande Fredrik Persson på BusinessEuropes årliga konferens, BusinessEurope Day, den 5 mars. I år var temat ”Välstånd, Människan, Planeten” och fokus låg bland annat på näringslivsfrågor såsom vad den framtida europeiska industristrategin ska innehålla och hur politiken för små och medelstora företag på en integrerad inre marknad ska utvecklas.

BusinessEurope, och dess medlem Svenskt Näringsliv, menar att en stark ekonomi med innovativa och konkurrenskraftiga företag är nödvändigt för att bygga ett hållbart Europa. En viktig tillväxtkomponent kan bli den gröna giv som EU-kommissionen nyligen lanserat. Hur kan den gå hand i hand med ett välmående och framgångsrikt näringsliv? Detta diskuterades i en panel i vilken Fredrik Persson deltog tillsammans med kommissionären för energifrågor Kadri Simson, Saori Dubourg, som sitter i ledningsgruppen för BASF, ENIs VD Emma Marcegaglia samt Maciej Witucki, VD för vår polska systerorganisation Lewiatan.

Energikommissionär Simsons inledningsanförande om hur hon arbetar med den gröna given ur ett energiperspektiv höll sig kring ett par punkter.

– Först vill jag understryka vätgasens potential. Det kommer bli ett allt viktigare energialternativ för industrin och den som är tidigt ute kommer sannolikt få konkurrensfördelar. För det andra måste vi i allt högre grad uppmärksamma hur stor del av utsläppen som kommer från byggsektorn; det är faktiskt cirka 40 procent. Därför ska vi renovera ineffektiva byggnader i ett snabbare tempo. EU står för ungefär nio procent av världens utsläpp. Vi måste bli bättre på att övertyga andra att följa vårt exempel med vårt klimatarbete. Exportera våra energistrategier och ständigt påpeka vikten av detta i våra externa relationer.

Nyckelordet i den efterföljande paneldebatten var samarbete. Näringslivsrepresentanterna passade på att ställa en del krav på hur detta samarbete skulle kunna se ut. Inte minst påtalade de industrins och företagens nödvändiga del i klimatarbetet; via innovationer och en tillväxt som gör att vi får råd att ställa om.

– Vi alla, i näringslivet, i forskningen och i politiken, måste vara pragmatiska. Det är oerhört viktigt att den gröna given inte medför mer byråkrati och regelkrångel för företagen, för då kommer vi att misslyckas med att nå målen om lägre utsläpp och en renare miljö. Om inte signalerna är tydliga blir det heller inga investeringar i innovationer. Denna gång får vi inte stanna vid ambitioner, det måste bli konkret, sade Emma Marcegaglia, VD för italienska energibolaget ENI och tidigare ordförande i BusinessEurope.

Hon fick medhåll av Maciej Witucki, som ansåg att näringslivet måste bli lika tydliga som aktivisterna och försöka bli mer fokuserade.

– Vi kan inte fortsätta med att invänta lagstiftning att klaga på, vi måste vara proaktiva, konkreta och med rationella argument försöka påverka politikerna att fatta smarta beslut som inte påverkar näringslivet negativt.

Fredrik Persson höll med om vikten av proaktivitet och riktade in debatten på konkurrenskraft. Han menade att näringslivet dessutom i högre grad måste berätta vad de behöver för att kunna leverera det som önskas av dem – såsom minskad regelbörda. Och Kommissionen måste bli bättre på att uppmärksamma företagen. Så, vad skulle han göra om han fick bli kommissionär för en dag?

– Jag skulle lägga alla mina ansträngningar på att skapa lika villkor. Bristen på lika villkor är det är det största hindret i den globala kampen mot klimatförändringarna. Vi vill inte att företagen, de som verkligen kan göra tekniska genombrott, ska flytta bort. Det skulle inte bara vara skadligt för sysselsättningen och tillväxten inom EU, det skulle också göra global skada. Sen måste vi alltid komma ihåg att det är genom handel med resten av världen som vi alla blomstrar, och att göra försämringar, som att stänga våra gränser kan aldrig vara svaret på globala frågor.