”Yrkeshögskolan behöver fördubbla antalet platser”

Kompetensförsörjningen är en av de viktigaste frågorna för svenska företag och avgörande för svensk konkurrenskraft och tillväxt. I Svenskt Näringslivs senaste rekryteringsenkät framkom det att så mycket som vart fjärde rekryteringsförsök misslyckas. Det är en alarmerande hög siffra. Vi behöver stärka hela utbildningssystemet, från grundskola till högre utbildning och forskning.

Under de dryga tio år som yrkeshögskolan har funnits har den utvecklats till att bli ett viktigt inslag i utbildningssystemet. Det är en aktör som i sitt uppdrag har till uppgift att samverka med näringslivet för att tillhandahålla utbildningar som tillmötesgår de behov som finns hos företagen – en samverkansmodell som lett till goda resultat.

Över 90 procent av studenterna går vidare till relevanta jobb efter avslutade studier och arbetsgivarna upplever att den kompetens som kommer från yrkeshögskolan i hög grad stämmer överens med deras behov. Allt fler arbetsgivare ser därför fördelarna med yrkeshögskolans arbetsmodell.

En analys av dagens kompetensbehov och av hur framtidens arbetsmarknad torde utvecklas pekar inte på att efterfrågan av yrkeshögskolekompetens kommer att minska, snarare tvärtom. Arbetsmarknaden utvecklas i allt snabbare takt. Nya yrkesroller växer fram och gamla förändras eller rent av försvinner. Det är en utveckling som ställer höga krav på snabb kompetensutveckling och en snabb omställning.

Enligt vår bedömning räcker därför inte den redan påbörjade utbyggnaden av yrkeshögskolan för att täcka framtida behov. Yrkeshögskolan behöver fördubbla antalet platser inom en tioårsperiod. Det skulle innebära att antalet platser går från dagens cirka 30 000 till cirka 60 000. Utbyggnaden ska ske med bibehållen kvalitet och i en takt som platserna kan fyllas.

Om vi blickar ut i Europa kan vi konstatera att fördelningen mellan yrkeshögskola och akademisk utbildning skiljer sig åt mellan länderna. I Tyskland är kvoten mellan yrkeshögskolestudenter och akademiska studenter 1:4 och i Finland 1:12. I Sverige är kvoten 1:23. Internationella jämförelser bör göras med viss försiktighet då likartade utbildningar kan ligga inom högskolan i vissa länder och inom yrkeshögskolan i andra länder. Det är emellertid svårt att inte dra slutsatsen att Sverige i ett internationellt perspektiv är relativt sett underförsörjt i fråga om yrkeshögskolekompetens.

Den akademiska utbildningen har under en lång följd av år byggts ut kraftigt. Att högskolan har byggts ut har varit nödvändigt och önskvärt. Men takten i utbyggnaden har stundtals varit alltför hög. Det är ett av skälen till att högskolan i dag lider av åtskilliga kvalitetsbrister. Den akademiska högskolan måste under de kommande åren få större fokus på kvalitet. Också av den anledningen är det därför rimligt med en något långsammare utbyggnadstakt för universitet och högskolor under de kommande åren.

Sverige är inne i ett mycket osäkert politiskt läge. Alldeles oavsett vilken regering Sverige får är det vår uppfattning att de ledande politiska partierna måste samlas kring ett ramverk för yrkeshögskolans framtida roll, omfattning och inriktning – ett ramverk som är långsiktigt hållbart bortom eventuella annalkande regeringskriser och politisk turbulens. Näringslivet är naturligtvis berett att ta sitt ansvar och att komma med förslag till lösningar. Men politiken måste visa mod och handlingskraft. Så kan vi tillsammans rusta Sverige för framtidens utmaningar.