Näringslivet måste få ett större inflytande på yrkesutbildningen

Yrkesvux är en viktig utbildningsform för vuxna som vill etablera sig på arbetsmarknaden eller för de som vill byta yrkesbana. För att systemet bättre ska svara mot arbetsmarknadens behov krävs reformer, menar Svenskt Näringsliv. Därför följer arbetsgivarorganisationen med största intresse Yrkesvuxutredningen, som nu kommit halvvägs i processen med att ta fram förslag för en bättre yrkesutbildning.

– Det är viktigt att näringslivet får ett större ansvar, men det ökade ansvaret behöver mötas med ett större inflytande över utbildningarnas innehåll, utformning och kvalitetssäkring. Idag saknar branscherna formellt inflytande över yrkesutbildningen, vilket får en rad negativa effekter, sa Hanna Cederqvist, policyexpert kompetensförsörjning Svenskt Näringsliv, på ett seminarium.

Elof Hansjons, regeringens särskilda utredare för Yrkesvuxutredningen, menade att det är tydligt att arbetsmarknadens parter i huvudsak är samlade kring hur de ser på yrkesutbildningen och har en gemensam bild kring hur man vill arbeta framåt.

– Vår utgångspunkt är att vi vet att det behövs många fler som jobbar inom traditionella yrken. Bilden jag fått från branscherna är att även om vi ser en konjunkturnedgång nu så har man en långsiktig syn på detta och vet att man behöver rekrytera folk längre fram, sa Elof Hansjons.

Nå bredare ut på arbetsmarknaden

Han konstaterade att det råder en stor efterfrågan på arbetskraft i Sverige samtidigt som många människor går arbetslösa. Även om vissa av dessa personer har olika problem så borde det gå att hitta växlingar i arbetslivet.

– Syftet med utredningen är att ta reda på hur vi kan göra yrkesutbildningen ännu mer effektiv och bättre anpassad efter de behov som finns. Vi behöver nå bredare ut på arbetsmarknaden.

Elof Hansjons menade att det finns en stor vilja hos Komvux att bredda sig men att det finns svårigheter att övervinna, exempelvis att det finns för få sökanden samtidigt som arbetslösheten är stor.

– Det finns alltså personer som skulle kunna söka utbildningarna, men som av någon anledning inte gör det. Det borde gå att lösa att få fler sökanden på en systematisk nivå. Vi tittar också på hur yrkesutbildningen jobbar med urvalet. Den frågan är jättesvår. Det ser så olika ut på olika orter över hela Sverige. Det är också olika hur man antas. Detta gör att det blir otydligt för de som söker. Urvalsproblematiken skapar svårigheter, sa Elof Hansjons.

Branschmodellen

Svenskt Näringsliv har samlat flera förslag till en bättre yrkesutbildning som kallas för Branschmodellen. Kärnan i Branschmodellen handlar om att knyta näringslivets branscher närmare yrkesutbildningen på gymnasial nivå och ge näringslivet större ansvar och inflytande över yrkesutbildningarna.

– Branscherna är bara rådgivande idag men borde ha mer inflytande så att utbildningarnas innehåll hänger med på hur branscherna utvecklas. Vissa branscher rör sig väldigt fort och utbildningarna behöver synkas bättre, sa Hanna Cederqvist.

Elof Hansjons berättade under seminariet att utredningen jobbar för fullt med den frågan.

– Näringslivet är tydligt med att man vill vara med och påverka utbildningen om man också tar ett stort ansvar för en individ. Framför allt vill man påverka vem som går utbildningen. Detta är en gråzon idag. Urvalsprocessen landar idag på enskilda rektorer ute på Komvux att avgöra. Det finns en del kvar att göra där, sa han.

Elof Hansjons såg sammanfattningsvis positivt på framtiden för yrkesvux.

– Det finns en gemensam vilja att få ordning på det här och det finns vägar framåt, sa han.

Yrkesvuxutredningens förslag ska presenteras i februari 2024.