Öppenhet ger bättre offentlig upphandling

För att undvika missförstånd vill vi inledningsvis poängtera att vi inte är emot möjligheten för en anbudsgivare att begära sekretess för exempelvis affärshemligheter beskrivna i anbudet. Däremot ifrågasätter vi slentrianmässig begäran om sekretess liksom en slentrianmässig bedömning. Varje nytt ärende måste alltid bedömas utifrån de faktiska omständigheterna.

I juni publicerade Svensk Näringsliv en rapport om hur man kan öka nyttan av skattepengarna genom bättre offentlig upphandling. Det är alltför vanligt att den upphandlande organisationen inte är nyttostyrd och att kunskapen, insikten och ibland den faktiska viljan saknas vad gäller att göra bättre affärer och maximera nyttan av varje spenderad skattekrona.

De myndigheter som vill och försöker förändras i rätt riktning har sällan resurser för en konstruktiv och löpande uppföljning. Inte bara ekonomisk utan också branschmässig kompetens saknas ofta. Kontraktsskrivningen blir då meningslös när man inte kan följa upp det som avtalats.

Det är i detta sammanhang som en ökad öppenhet kommer in. Om det vore lättare att få möjlighet att på ett enkelt sätt kunna ta del av avtal, villkor, anbud, fakturor med mera skulle sannolikt fler engagera sig och kunna påtala felaktigheter till ansvarig offentlig köpare.

För de bolag som agerar på marknaden kan denna möjlighet bidra till en mer rättvis och sund konkurrens. Samtidigt kan de påverka sin egen affär genom att enklare kunna påvisa felaktigheter i avtalstillämpning, kvalitetsbrister och i vissa fall helt felaktiga inköp eller leveranser.

I dag krävs det en hel del insatser för leverantörer att få tillgång till den typ av information som behövs för att komma fram till om en offentlig affär är korrekt genomförd eller inte. Upphandlande myndigheter skulle enkelt kunna öppna såväl avtal och fakturor som avropsprocesser för att både minimera merjobbet det innebär att varje gång sekretessbedöma en förfrågan om utlämnande av handling och för att bjuda in marknaden till en ständig dialog.

Forskare som vi talat med på till exempel VTI delar vår ståndpunkt. Det finns sällan ekonomisk grund för att sekretessbelägga stora delar av anbudet.

Vi har fått samtal från forskare som haft problem med att få ut delar av anbud, avtal, fakturor med mera och därför inte har kunnat bedriva följdforskning kring upphandling. Empirisk forskning av hög kvalitet behöver data av hög kvalitet – utan data ingen empiri eller policyorienterad forskning.

Omfattande sekretess innebär således att forskningspengar riskerar att förbli outnyttjade och att vi förlorar viktig kunskap om hur den offentliga upphandlingen kan stärkas

Genom att öppna system, processer och data kan offentlig sektor lättare använda marknadens kraft och forskning i syfte att utveckla morgondagens offentliga inköp till gagn för skattebetalarna.

Debattartikeln publicerad på inkopsradet.se 2019-09-09