Kritiserad vårdskatt omgärdad av oklarheter

Vårdskatten innebär att hälso- och sjukvård som arbetsgivaren betalar blir skattepliktig förmån för den anställde. Samtidigt ska företagshälsovård, viss förebyggande behandling och rehabilitering även i fortsättningen vara skattefri. Att dra gränsen mellan vad som är skattefritt och skattepliktigt kommer att innebära problem för såväl arbetsgivare som anställda.

Förslaget träder i kraft den 1 juli i år, men ännu finns endast begränsad vägledning om vilka vårdinsatser som ska beskattas och vilka som är skattefria. Mikael Ullén, HR-specialist på Nobina, Nordens största kollektivtrafikföretag, delar kritiken mot vårdskatten.

– Vårdskatten sätter krokben på arbetsgivare som vill jobba med att förbättra hälsan hos sin personal. Gränsdragningsproblemen är många när det gäller vad som ska beskattas. Det riskerar att drabba våra medarbetare som är vår viktigaste resurs. Utan våra bussförare stannar stora delar av Sverige, säger han.

Mikael Ullén berättar att Nobina har företagshälsovård till sina anställda och köper in hälso- och sjukvård i form av läkarbesök och hälsoundersökningar. Bolaget har även haft sjukvårdsförsäkring för några av sina anställda och planer fanns på att försäkra alla anställda i Sverige.

– När en medarbetare blir sjuk vill vi hjälpa till med bra och snabb vård. Blir vi hänvisade till den offentliga vården tar det längre tid att få anställda tillbaka i arbete. Den nya beskattningen drabbar våra medarbetare och försvårarar för oss som arbetsgivare att köpa vård till våra anställda. Det drabbar ju faktiskt hela samhället om vi inte har bussförare, mekaniker eller fordonsvårdare som kan köra, laga och tvätta bussarna, säger Mikael Ullén.

Richard Hellenius, expert på företagsbeskattning på Svenskt Näringsliv, är kritisk mot regeringens vårdskatt. Han menar att regeringen inte velat ta till sig av den kritik som lämnats av majoriteten av remissinstanserna. Särskilt allvarligt är att regeringen inte lyssnat till synpunkterna om gränsdragningsproblemenen och frågorna om patientsekretessen. Denna sekretess begränsar arbetsgivarnas möjligheter att få ta del av patientinformation, som i sin tur är avgörande för att korrekt hantera kontrolluppgifter och anställdas skatt.

– Detta är juridiska brister av sådan grad att lagförslaget enbart på denna grund borde ha stoppats av regering och riksdag. Svenskt Näringsliv har lyft fram exempel och till Regeringskansliet och riksdagsledamöter även hänvisat till att det i en tidigare statlig offentlig utredning konstaterats att det inte är realistiskt att arbetsgivaren, arbetstagaren och den privata vårdgivaren vid varje konsultation utifrån ytterst vaga gränser ska bedöma om en behandling är skattefri eller inte. Denna slutsats är giltig än idag, ändå har förslaget nu röstats igenom av riksdagen. Jag är mycket kritisk mot beslutet om vårdskatt, säger Richard Hellenius.

Vårdskatten börjar gälla den 1 juli i år och Skatteverket ska nu tolka den nya lagen och ge vägledningar som kan underlätta arbetsgivarnas och de anställdas hantering av frågorna. Pia Blank Thörnroos är rättslig expert på Skatteverket och hon bekräftar att det finns gränsdragningsproblem.

– Grundregeln är att allt som man får av arbetsgivaren är skattepliktigt. Samtidigt ska självklart det som arbetsgivaren gör enligt lag, som till exempel förebyggande och rehabiliterande behandlingar, vara skattefritt. Det finns flera gränsdragningsfrågor som vi måste titta närmare på, där det inte är självklart hur lagstiftningen ska tolkas. Vi tittar till exempel på hur läkarbesök och behandling av folksjukdomar ska tolkas i den nya lagstiftningen, om det är skattepliktig hälso- och sjukvård eller skattefri rehabilitering. Vi kommer nu att ta fram ett ställningstagande i ärendet där vi besvarar frågor, så långt det är möjligt, säger Pia Blank Thörnroos.

Med fyra veckor kvar till att den nya lagstiftningen börjar gälla ser Skatteverket svårigheter med att få all information på plats i tid. Pia Blank Thörnroos menar att det är möjligt att lagstiftaren måste förtydliga lagen på några områden.

– Vi tittar på frågan och det kan hända att vi vänder oss till lagstiftaren för förtydligande, men i första steget tar vi fram ett ställningstagande där vi går igenom frågorna och ger vägledning.

Det finns ingen möjlighet att få allt på plats till den 1 juli och jag har stor respekt för att det finns frågor hos arbetsgivarna hur reglerna ska tillämpas. Vi ska jobba för att reda ut de gränsdragningsfrågor som finns och Skatteverket kommer i ett inledningsskede att informera om lagstiftningen, det blir en mjukstart av tillämpningen av reglerna under första året, säger Pia Blank Thörnroos.

Enligt Richard Hellenius är förslaget feltänkt från början, det har av regeringen motiverats med att den arbetsgivarbetalda vården är en löneförmån bland andra. Han anser att det är en missuppfattning eftersom insatserna görs i arbetsgivarens intresse.

– Den korrekta utgångspunkten är att företagen köper privat hälso- och sjukvård för att få tillgång till lämplig vård i rimlig tid och för att minska företagets kostnader för sjukfrånvaro och produktionsbortfall. Det är inte rimligt att arbetsgivarens kostnader för sådana åtgärder, utanför den offentligt finansierade hälso- och sjukvården, beskattas som lön för medarbetaren. Insatserna görs i arbetsgivarens intresse. Det finns en stor oro bland arbetsgivarna om vad förslaget kommer innebära, säger Richard Hellenius.