”Sverige behöver vassa resultatmått”

– Betyg är ett platt mått för att mäta hur bra en skola är eftersom den starkaste förklaringen till en skolas snittbetyg är de betyg eleverna hade med sig från grundskolan. Med förädlingsvärdet rensar vi bort den faktorn och då kan vi istället analysera skoleffekten, säger hon.

Academedia tar sedan tre år tillbaka fram ett förädlingsvärde för sina drygt 100 gymnasieskolor. Det innebär att de faktiska avgångsbetygen jämförs med det förväntade värdet med hänsyn taget till vad eleverna borde ha uppnått med tanke på deras meritvärde när de började gymnasiet.

– Vi tittar på betygen när eleverna slutade nian och betygen de hade när de slutade gymnasiet. Sen jämför vi gymnasiebetygen med vad de statistiskt sett ”borde” ha haft. Om det faktiska slutbetyget är högre än det förväntade har skolan ett positivt förädlingsvärde, och vice versa.

Målet är att få en tydligare bild av hur varje skola bidrar till sina elevers utveckling.

– Det finns inte tillräckligt vassa resultatmått i den nationella statistiken för gymnasieskolan. Vi har behov av att se utvecklingen hos eleverna för att se vad våra skolor faktiskt tillför deras lärande.

Genom att mäta skolors förädlingsvärde blir det enklare att se vilka skolor, eller delar av skolor, som har hittat bra sätt att undervisa och hjälpa alla elever att lyckas, oavsett bakgrund.

Att förädlingsvärdet tas fram även för varje program på Academedias gymnasier bidrar även till skolornas eget kvalitetsarbete. Det gör det tydligare vilka program som lyckas bäst med sina elever utifrån ingångsvärdena.

– Rektorn ser när ett program jobbar framgångsrikt med undervisningen och har ett bra förhållningssätt till eleverna. Kan vi peka på framgångsrika arbetssätt kan vi också få igång ett lärande som bidrar till ökad måluppfyllelse.

Ett annat viktigt syfte är att bidra till en väl fungerande skolmarknad, där elever och föräldrar får relevant information för att kunna göra upplysta val när de ska välja skola.

– I stället för att titta på vilka skolor som har högst betygsresultat kan de se vilket mervärde just den här skolan tillför till eleverna. Vad kan man förvänta sig att få ut av just den här skolan?

Bäst fungerar metoden på den stora gruppen elever som befinner sig i mitten. För en elev med maxbetyg i nian som får maxbetyg i gymnasiet blir förädlingsvärdet noll.

Men det är svårt att ta fram riktigt bra kvalitetsmått, konstaterar Ingela Gullberg. Att sikta på ett perfekt sätt att beräkna vilket mervärde en skola ger innebär en stor risk för handlingsförlamning.

Skolverket har brottats med frågan i många år utan att något hänt och nu säger Reepaluutredningen att det inte går att mäta kvalitet i skolan alls, påpekar hon.

– Med sådana argument blir det ju inte värt att mäta någonting i det befintliga skolsystemet. Vi håller med om att det inte finns ett optimalt sätt att mäta hur bra skolor är men vårt sätt ger åtminstone ett analysstöd och något att hålla sig i. Allt är bättre än inget.

Ingela Gullberg tycker att det är olyckligt att Academedia än så länge bara kan göra jämförelser mellan sina egna skolor, och skulle vilja att förädlingsvärden införs på enad front i hela Sverige.

– Sverige behöver vassa resultatmått för att få till en bra fungerande skolmarknad och för att driva kvalitets- och utvecklingsarbetet till en högre nivå.