Kommuner som jobbar smart slipper höja skatten

Sveriges kommuner och landsting har sett en kostnadsexplosion under inflationsekonomin. Flera kommuner har svarat med skattehöjningar, men det finns en annan väg, visar två rapporter från Svenskt Näringsliv. Det handlar om att effektivisera för att få ut mer välfärd per skattekrona.

– Vi menar att man inte bör ha en högre skattebelastning i regioner och kommuner än vad som är idag och att de på sikt ska ner. Men det handlar också om att man i kommuner och regioner måste försöka arbeta på ett effektivare sätt. Vi anser att vi måste undvika det som har varit ett mantra tidigare, det vill säga att vi löser problemen genom att försöka anställa fler människor, när vi i stället kan jobba smartare, säger Anders Morin, välfärdspolitiskt ansvarig.

Det finns en stor potential bland kommuner och regioner att effektivisera sina verksamheter. Svenskt Näringslivs beräkningar visar att det finns en effektiviseringspotential på cirka tio procent, eller i storleksordningen 40 miljarder kronor på riksnivå, för alla kommunala välfärdsverksamheter sammantaget.

Skattestopp

Svenskt Näringsliv pressar också på för att regeringen ska införa ett så kallat mjukt skattestopp i Kommunsverige, vilket skulle öka incitamenten att arbeta mer effektivt. Det innebär att kommuner som höjer skatten ska få sänkta statsbidrag.

När civilminister Erik Slottner (KD) under ett seminarium arrangerat av Svenskt Näringsliv får frågan om vad han anser om förslaget hänvisar han till ett tilläggsdirektiv till utredningen som ska se över det kommunala utjämningssystemet:

– Där ska vi se över just högskatteproblematiken och att det skiljer ungefär sju kronor mellan den kommun som har lägst och den som har högst skatt i Sverige.

– Det är mycket möjligt att vi kan komma fram till ett mjukt skattestopp. Det får vi se. Men jag tror den frågan eventuellt kan väckas när betänkandet kommer.

I Svenskt Näringslivs rapport Summering av skillnader och likheter mellan effektiva och mindre effektiva kommuner har konsultföretaget Ensolution vaskat fram ett antal faktorer som karakteriserar en effektiv kommun.

Styrningen av kommunen är helt central, konstaterar rapportförfattarna. Det är kontinuiteten i det kommunala styret som skapar goda förutsättningar för ett effektivt arbete. Och det går att arbeta långsiktigt även när den politiska ledningen byts ut frekvent, menar Anders Morin. 

Erik Slottner håller med:

– Det är viktigt att vi jobbar med ett gott ledarskap och en god styrning. För har man inte det i botten så spelar resurserna mycket mindre roll. Med bra ledarskap spelar resurser roll, men med ett dåligt ledarskap och en dålig styrning så kan man inte få ut lika mycket av ökade resurser, säger han. 

Bra styrning med mål

Annika Wallenskog, chefekonom på SKR, anser att det kan vara svårt att få till ett långsiktigt ledarskap:

–Men lyckas man med det, och dessutom får till en bra tillit där politiker och tjänstemän jobbar ihop, då är det tydligt att man har bra förutsättningar att bedriva en bra verksamhet, säger hon.

Det är också av största betydelse att kommuner och regioner sätter upp tydliga mål som man jobbar efter. Lite förenklat kan man säga att politiken formulerar vad som är viktigt att göra, medan tjänstemännen bär ansvaret för hur det ska utföras. De effektiva kommunerna har ofta mål för verksamheten som är samma över flera år, framgår av rapporten.

Samtidigt måste politiken ibland också engagera sig i medlet för att nå målet, menar Oliver Rosengren, riksdagsledamot (M) och tidigare kommunalråd i Växjö. Till exempel kan svaret på att bekämpa arbetslösheten i ett politiskt läger vara fler lönesubventioner, medan det i ett annat politiskt läger kan vara ökade krav på bidragstagare.

– Om en väljare frågar hur hans son ska få ett jobb så kan vi inte svara: ”Vi har den här fina måldokumentationen för att bekämpa arbetslösheten”. Det kommer att bygga en dålig legitimitet för den lokala politiken, sa han.

– Givetvis har förvaltningsorganisationen ansvar för verkställigheten, men det är också en politisk fråga vilka medel man ger till förvaltningen.

Målstyrning gav resultat

Med målstyrning krävs också bra verktyg för att mäta. Kommunpolitikern Lasse Johansson (S), berättade under seminariet om Kalmars målstyrning.

För 15 år sedan var kostnaderna för vård- och omsorg skyhöga i kommunen. Samtidigt var brukarna missnöjda. Då sattes tydliga mål upp och med dem följde lika tydliga direktiv till verksamheten. Nu är kostnaderna låga och kvaliteten bra, enligt brukarundersökningarna.

Även skolan uppvisar bättre resultat.

– Vi har tydliga målsättningar och vår 2012-vision har hållit i tio år. Det handlar om att mäta och åter mäta. I skolan finns många mätetal där det går att jämföra exakt. Det har hjälpt. Då får du ett facit för att nå målsättningen. Det är också viktigt att ha mätetal som håller över tid, säger Lasse Johansson.

Men ett problem idag är att det inte alltid går att mäta. Christer Lindberg, tidigare ekonomichef i Solna, numera i Nacka, menar att det finns för få kvalitetsmål utöver brukarundersökningar. På samma sätt är det svårt att mäta och kontrollera kommunernas ekonomi eftersom de inte konterar eller gör årsredovisningar på samma sätt. 

– Det behövs en bättre styrning så att kommuner måste bokföra sina kostnader på ett likartat sätt och vi måste hitta kvalitetsmått på de områden där vi inte har kvalitetsmått. Det finns väldigt mycket mer att göra på kvalitetssidan, säger han.

Eva Lindh (S), ledamot i finansutskottet, anser också att effektiviseringspotentialen är stor. Hon hänvisar till den legendariska socialministern Gustav Möllers (S) dogm att varje bortslösad skattekrona är en stöld från folket.

– Vi har nu planat ut på en nivå där det mer handlar om att behålla den nivån på välfärden vi har. Men jag tänker att det också finns behov att utveckla och förbättra kvaliteten inom välfärden, säger hon.

Oliver Rosengren menar att många blandar ihop begreppen besparing och effektivisering. Effektiviseringen skapar ett utrymme som politiken kan använda till att sänka skatter utan att kvaliteten påverkas negativt eller att göra satsningar inom välfärden. En besparing är en åtgärd för att kort och gott sänka kostnader, ofta i ett läge då kommunen är i kris.

Men de svenska politikerna har inte varit tydliga med den skillnaden, vilket har gett effektiviseringar ett oförtjänt dåligt rykte.

– Man behöver så att säga vinna tillbaka begrepp som produktivitet, effektivitet och deras positiva värden i offentlig sektor. Det är centralt. Men det ställer också krav på kommunpolitiker att inte felaktigt använda den typen av begrepp för att det låter lite snällare än besparingar. När man egentligen gör besparingar så försöker man sminka upp dem genom att kalla dem för effektivitet, säger han.