Forskare sågar vinsttak

I veckan presenterades den så kallade Reepalu-utredningen där ett vinsttak föreslås för välfärdssektorn. Kritiken mot förslaget är massiv.

Svenskt Näringsliv har bett docent Henrik Jordahl och ekonomie doktor David Sundén att analysera de samhällsekonomiska konsekvenserna av att begränsa välfärdsföretagens vinstuttag.

– Det är viktigt att diskussionen om hur kvaliteten ska stärkas i välfärden bygger på fakta. Denna rapport är ett bidrag till detta, säger Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.

En slutsats i rapporten är att det så kallade läckaget av skattemedel är försumbart. En vinstreglering kan återföra resurser som högt räknat motsvarar sex promille av de totala kostnaderna för välfärden, vilket inte kan ha någon betydande påverkan på de tjänster som kommer brukarna till del.

Ytterligare en slutsats är att företagen inte gör några övervinster. I rapporten anges att rörelsemarginalen är ett lämpligt mått på detta eftersom det anger välfärdsföretagens överskott i förhållande till vad de tilldelas i skattemedel, det vill säga det mäter hur mycket som kan tänkas läcka ut ur välfärden. Den genomsnittliga rörelsemarginalen ligger på cirka sex procent, vilket är i paritet med jämförbara branscher.

I rapporten görs också bedömningen att företagens vinst inte går ut över tjänsternas kvalitet. Det finns inga empiriska belägg för att så skulle ske på ett systematiskt sätt. I rapporten visas också att de mest lönsamma företagen inom äldreomsorgen levererar minst lika hög kvalitet som mindre lönsamma företag.

Forskarna gör också en bedömning av de samhällsekonomiska effekterna av en vinstreglering. En trolig följd är att företagens kostnader av engångskaraktär kan bedömas öka. En annan konsekvens är att kostnadseffektiviteten minskar. Dessutom kan investeringar och nyföretagande bedömas minska genom ett politiskt satt vinsttak.

– Mot bakgrund av att antalet äldre som ska dela på de offentliga välfärdsresurserna blir allt fler är det angeläget att öka produktiviteten i välfärdssektorn. Försämrade drivkrafter för nyföretagande, investeringar, produktivitet och kostnadseffektivitet är fel väg att gå, säger Anders Morin.