Aktuellts inslag om Svenskt Näringslivs räknesnurra missvisande

Aktuellt valde dessvärre att vinkla inslaget så att det blev missvisande och desinformativt. Man valde att helt fokusera på den möjlighet som finns enligt utredningens förslag att i efterhand kompensera för negativa rörelseresultat, och som snurran inte beaktar. Denna möjlighet kommer dock att ha en mycket marginell betydelse.

En buffert måste byggas upp i förväg för att förluster ska kunna kompenseras. Den möjlighet som ges enligt förslaget att i efterhand kunna kompensera för sådana rörelseresultat som är lägre än det tillåtna, och som inträffat de tre föregående räkenskapsåren, hjälper på sin höjd ytterst få företag. Om förluster inträffar och företagen inte har tillräcklig buffert, måste företagen först klara av att överleva dessa förlustår, innan de enligt de föreslagna reglerna ges en möjlighet till förlustkompensation. Sådana företag får svårt att få banklån, eller alternativa finansiärer, för att klara situationen, inte minst eftersom den långsiktiga intjänandeförmågan är så hårt begränsad genom vinsttaket.

Räknesnurran visar vilket högsta rörelseresultat och högsta rörelsemarginal ett företag får ha långsiktigt, givet företagets omsättning och operativa kapital. Revisionsföretaget PwC har i en analys visat att nästan 80 procent av välfärdsföretagen får ha en rörelsemarginal om högst 2 procent. En sådan rörelsemarginal är enligt PwC som regel otillräcklig i välfärdsbranschen för att en långsiktigt sund och stabil verksamhet ska kunna bedrivas. PwC bedömer att Välfärdsutredningens förslag mynnar ut i ett vinstförbud för de allra flesta företag.

Svenskt Näringsliv delar PwCs bedömning. En möjlighet till förlustkompensation i efterhand ändrar inte på detta.

Om räknesnurran hade varit uppbyggd som Aktuellts reporter synes ha velat, det vill säga att den krävt att företagen skulle ha fyllt i de senaste fyra årens bokslut, hade snurran verkligen kunnat bli missvisande. Några företag hade kanske haft tidigare förluster som hade dragit upp deras tillåtna rörelseresultat. Därmed skulle Svenskt Näringsliv ha invaggat dem i någon slags falsk trygghet. För om och när förslaget genomförs är det långtifrån säkert att de får tillgodoräkna sig just de åren. Företagen hade i en sådan snurra aldrig fått reda på vilken som var deras långsiktigt tillåtna resultatnivå och rörelsemarginal.

Svenskt Näringsliv anser att bedömningar av Välfärdsutredningens förslag ska grundas på relevanta fakta. Vi utgår från att det också är SVTs ambition.