Privata aktörer ger bättre kvalitet i välfärden

Sedan början av 1990-talet har svenska medborgare kunnat välja mellan privata och offentliga alternativ i välfärden. I dag går över 400 000 barn i fristående skolor, 44 000 pensionärer bor på ett privat äldreboende och nära hälften av all primärvård sker hos privata vårdgivare.

En vanlig uppfattning är att de privata alternativen inte levererar samma kvalitet som de offentliga eftersom de privata aktörerna går med vinst. Kritiker menar att de privata aktörerna offrar kvaliteten då man delar ut vinsten.

En ny rapport som Gabriel Heller Sahlgren, fil. dr i social policy och expert på välfärdsforskning, har skrivit åt Svenskt Näringsliv visar att det är en myt.

Presterar bättre

Tvärtom, de privata verksamheterna inom skola, vård och omsorg presterar bättre i majoriteten av fall, om än med små marginaler, än de offentliga verksamheterna.

Heller Sahlgren har jämfört ett stort antal kvalitetsindikatorer för vård, skola och omsorg, i huvudsak baserade på offentliga data. Han har också gjort statistiken jämförbar genom att rensa för strukturella faktorer som till exempel utbildningsnivå hos föräldrar och vårdtyngd.

Rapporten bygger på så kallade utfallsmått – alltså vad elever, patienter och brukare uppger om en verksamhets kvalitetsnivå – snarare än att titta på resurstillgång eller processföljsamhet.

Det gör resultaten särskilt relevanta, menar han.

– I genomsnitt presterar den privata välfärdssektorn inte bara lika bra, utan ofta bättre. Dessutom verkar den vara mer kostnadseffektiv. Det ger sammantaget högre effektivitet, sa Gabriel Heller Sahlgren på ett seminarium där rapporten presenterades.

Inom vården var skillnaderna tydligast till privata aktörers fördel, särskilt inom specialistvård. Inom skolan presterade elever i fristående skolor något bättre på nationella prov i svenska, matematik och engelska i årskurs 9.

Även inom äldreomsorgen var de privata resultaten över lag positiva – med vissa undantag där offentliga utförare hade en mindre fördel.

”En frihetsfråga”

För riksdagsledamoten Josefin Malmqvist (M) är rapportens slutsats ett bevis på att valfriheten fungerar.

– Att kunna välja skola eller vårdgivare utan att det beror på plånboken är en frihetsfråga. Det är tydligt att fristående alternativ står sig väl i kvalitetsjämförelser.

– Jag vill absolut inte tillbaka till den tid då det som spelade roll var om föräldrarna hade råd att köpa en bostad för att barnen skulle kunna gå på en bättre skola. Jag tycker det är fantastiskt att man får möjlighet att välja skola, fortsatte Josefin Malmqvist.

Hon lyfte också fram resultaten från den senaste PISA-mätningen.

– Tappet vi såg där skedde i de kommunala skolorna, inte i de fristående. Det är ytterligare ett tecken på att det fria valet fungerar.

Daniel Suhonen, chef för tankesmedjan Katalys och en stor kritiker av vinstdriven välfärd, var inbjuden till seminariet. Han menade att rapporten inte bevisade särskilt mycket.

– Jag skulle faktiskt säga att det här är en ganska ointressant undersökning. Det här är mycket små skillnader, baserade på osäkra mått som ger osäkra resultat. Man skulle nästan inte kunna säga någonting utifrån den här undersökningen.

Suhonen anser att rapportens slutsatser snarare stärker argumenten för att begränsa vinster:

– Den här typen av undersökningar visar hur lite vi egentligen vet. Och då bör vi inte låta giriga kapitalister driva skolor och vårdboenden.

Färre måste försörja fler

Mårten Blix, doktor i nationalekonomi, lyfte fram hur viktig framväxten av privata välfärdsalternativ har varit för att komplettera och hålla ihop den offentligt erbjudna vården.

– Jag menar att om inte de här reformerna hade gjorts i början av 1990-talet då Sverige genomgick en djup kris så hade det kunnat bli mycket värre. Från det perspektivet var det helt nödvändigt att låta företag delta och erbjuda välfärdstjänster.

Lovisa Lanryd, välfärdsansvarig på den liberala tankesmedjan Timbro, konstaterade att den demografiska utvecklingen där färre kommer att behöva försörja flera är en stor utmaning.

Här är det helt avgörande att låta flera privata initiativ leda utvecklingen och därmed frigöra den skaparkraft som behövs för att klara av den framtida produktivitetsutmaningen.

– Jag tror på individens och företagens inneboende kraft att kunna hitta nya och mer effektiva sätt att utföra saker på. Här spelar möjligheten att ta ut vinst en viktig roll eftersom det är en drivkraft att göra saker och ting smartare. Det kommer att behövas om vi ska klara den här ekvationen, sa han.

Även om rapporten visar att privata utförare ofta levererar bättre resultat, så är bilden inte entydig. Det finns variationer, och många av skillnaderna är små. För Gabriel Heller Sahlgren handlar nästa steg om att stärka grunden för jämförelser genom att göra mer relevant information tillgänglig.

– För att fatta kloka beslut behövs det bättre information. Där borde regeringen ge myndigheterna i uppdrag att utveckla mer tillförlitliga kvalitetsmått, sa han.