Rätt att kritisera omtvistat vattenförslag

Idag går remisstiden ut för departementspromemorian Vattenmiljö och vattenkraft, som mötts av mycket kritik från en rad samhällsaktörer, som kommuner och andra offentliga aktörer, de areella näringarna men också Svenskt Näringsliv och branschorganisationerna.

Skälet för kritiken är, lite förenklat, att promemorian utgår från problem som sammanhänger med miljöprövningen av vattenkraften men att förslagen ska tillämpas på alla typer av verksamheter. Följden blir att centrala samhällsfunktioner hotas. Avloppsreningsverk och bostadsbyggande kan stoppas, åkermark översvämmas, industriell utveckling kraftigt hämmas, befintlig infrastruktur som vägar och järnvägar undermineras och ny infrastruktur omöjliggöras. Förnybar energi som vattenkraft riskerar dessutom att reduceras kraftigt.

Men trots att många mänskliga verksamheter skulle tvingas upphöra om förslagen genomfördes är risken överhängande att Sverige ändå inte skulle klara av att efterleva EU:s direktiv och samtidigt har det ifrågasatts om man skulle nå några miljövinster eller om det till och med kan uppstå negativa effekter.

Mot bakgrund av de många hårda uttalandena om promemorian skulle man kunna tro att de flesta vill stoppa förslagen. Istället är alla eniga om att den svenska lagstiftningen måste ändras. Orsaken är att de nuvarande reglerna bygger på ett direktiv från EU som, visade det sig efter en dom i EU-domstolen, Sverige genomfört på ett felaktigt sätt. Därför är också en av grunderna i energiöverenskommelsen mellan regeringen och delar av oppositionen att man ska ”förtydliga det svenska genomförandet av ramdirektivet för vatten” och att "moderna miljökrav" ska ställas på vattenkraften.

I Sverige är också den självklara utgångspunkten efter många decenniers miljöarbete att rent vatten är något som måste värnas. Så frågan blir hur man ska klara detta och samtidigt göra avvägningar mot människors och samhällets övriga behov.

Bland de frågor som kommer att behöva lösas märks ett förslag om att verksamheter inte får tillåtas om de ”äventyrar möjligheterna att nå direktivets mål” och om möjligheterna att överklaga felaktiga gränsvärden som fastställts. För industrin men också för andra delar av samhället som bostadsbyggande kommer det också vara centralt att verksamheter kan ändras utan att hela verksamheten måste miljöprövas från början. Men det finns också andra frågor av ytterst stor vikt för samhällets möjligheter att utvecklas som måste hanteras.

Flera samhällsaktörer har därför konstruktivt arbetat med att hitta lösningar som gör att förslagen i promemorian kan förändras på ett sådant sätt att Sverige både kan möta EU:s krav och samtidigt uppfylla energiöverenskommelsen utan att det uppstår starka negativa konsekvenser. Svenskt Näringsliv har som en bilaga till sitt remissyttrande bilagt förslaget.

Nu när remissinstanserna sagt sitt och departementet fått ett brett underlag återstår det grannlaga arbetet att finna lämpliga lösningar. Svenskt Näringsliv och andra aktörer kommer att göra sitt yttersta för att i den mån man kan bidra till arbetet på ett konstruktivt sätt.