Nytt naturreservat upprör skogsägare

Per-Erik Bergkvist upptäckte på en skylt vid ett nybildat naturreservat att hans och släktingarnas ströängar ingick i reservatet.

Inte nog med det. Ungefär samtidigt fick han ett brev från Länsstyrelsen att man ville lösa in 44 hektar skogsmark av honom med 2.200 kubikmeter slutavverkningsskog vid Karatssjön utan att betala ersättning.

Ett konsultbolag i Söderhamn räknade ut ersättningen till 160 000 kronor – 72 kronor per kubikmeter för inlösen för all framtid. Konsulten räknade med byggande av 900 meter skogsbilväg över blötmark till skogsskiftet vid avverkning. Därmed reducerades virkesvärdet.

– Helt okunnigt. Här trampar vi vintervägar över blötmarker till en bråkdel av kostnaden, säger både Per-Erik Bergkvist och Christian Rimpi, förvaltare vid Jokkmokks allmänning.

Rimpi skrädde inte orden vid en skogsexkursion.

– Det är baggböleri från staten mot små skogsägare. I samma område fick allmänningen 305 kronor per kubikmeter i intrångsersättning från Skogsstyrelsen.

Länsstyrelsens tjänstemän mötte en storm av kritik vid exkursionen. Mer än halva landarealen i Jokkmokk är redan skyddad och 38 procent av allmänningens slutavverkningsskogar blir nu reservat.

- Räcker det aldrig för att skydda mångfalden, frågade sig bland andra skogsekologen Per Simonsson, SCA och skogsskötselchefen David Berglund, Sveaskog.

- Vi måste lyfta blicken. Det här är vår möjlighet att skapa ett Amazonas i Jokkmokk, svarade den handläggare som var med under exkursiionen.

Länsstyrelsen Norrbottens miljöchef Britta Wännström bemöter kritiken.

- Ströängarna omfattas inte av reservatsföreskrifterna. Det är fritt fram för markägaren att bärga hö på ströängarna. Eftersom det ett så omfattande arbete att utreda ägandeförhållandena så kungör vi nu besluten i tidningarna i stället.

- Länsstyrelsen har faktiskt laglig rätt att bilda ett naturreservat utan avtal om ersättning. Markägaren kan fortsätta förhandla efter reservatsbildningen – och i sista hand stämma staten på ersättning, säger Britta Wännström.

När det gäller det låga det låga budet för Per-Erik Bergkvists skogsbestånd hänvisar hon dels till en värderingskonsult och dels till en förhandlingskonsult – och i sista hand till Naturvårdsverket.

- Om länsstyrelsen inte har något ansvar, varför ska de över huvud taget arbeta med naturreservat, frågar sig Christian Rimpi.

Fotnot: Baggböleri kallades det när skogsbolagen i slutet av 1800-talet köpte skogshemman av bönder med tvivelaktiga metoder till vrakpris.