Miljardkostnader för företagen med återinförd revisionsplikt

Revisionsplikten för mindre aktiebolag avskaffades 2010. Syftet var då att minska företagens administrativa kostnader och göra det möjligt för mindre företag att köpa de revisions- och redovisningsstjänster som de har behov av.

– Att man avskaffade revisionsplikten för mindre aktiebolag var en positiv åtgärd och det minskade företagens regelbörda, säger Claes Norberg, redovisningsexpert på Svenskt Näringsliv.

Sedan revisionsplikten avskaffades startades många nya bolag i Sverige. Då, 2010, var 365 000 aktiebolag registrerade hos Bolagsverket. Numera är den siffran drygt 720 000 aktiebolag.

–Att revisionsplikten avskaffades har varit gynnsamt för företagen. Det tillsammans med att det varit relativt goda tider och att man sänkte gränsen för hur stort kapital man måste ha för att starta ett aktiebolag till 25 000 kronor har gjort att många nya företag har kunnat startas.

Nu kan revisionsplikten göra en comeback. I utredningen Bolag och brott – några åtgärder mot oseriösa företag, som tillsattes av den förra regeringen, har utredaren haft som uppdrag att föreslå åtgärder som ska motverka att aktiebolag och andra företag används för att begå brott. Ett av förslagen som lyfts fram är en reformering av revisionsplikten. 

–Dessutom så saknas det revisorer som kan utföra arbetet. Det har också utredaren förstått och det är därför som man tror att detta först kan träda i kraft 2030.

– Man ska också komma ihåg att det snart införs nya regler om granskning av hållbarhetsrapporter för stora företag och det kommer att krävas många revisorer för att kunna utföra det arbetet.

Hårda gränser redan

Han menar att Sveriges trösklar för revisionsplikt är mycket låga i internationell jämförelse. För att omfattas av revisionsplikt krävs det idag att ett aktiebolag uppfyller två av tre kriterier; 3 miljoner kronor i nettoomsättning, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och tre anställda.

– I Sverige är det alltså bara väldigt små företag som inte behöver anlita en revisor. 

Dessutom är en återinförd revisionsplikt inte en effektiv åtgärd för att bekämpa brott. Det finns en övertro på vad revisionen kan bidra med för att möta den ökande brottsligheten, menar han.

– Man kanske har uppfattning om vad revision kan bidra med som den inte gör. Man ska komma ihåg att en revisors ansvar är att granska redovisningen och bolagets förvaltning för aktieägarnas räkning. En revisor arbetar på uppdrag av ägarna och har inte som huvudsyfte att företräda staten.

Drabbar seriösa företag

Enligt Svenskt Näringslivs rapport ”Brottslighetens kostnader” som släpptes i höstas är den samlade kostnaden för brottsligheten mot svenska företag på 100 miljarder kronor på ett år. Dessutom visade rapporten att 49 procent av företagen uppger att de drabbats av något brott det senaste året. Han menar att det är positivt att regeringen ser över förslag som kan minska brotten mot företagen. Men samtidigt finns det en oro att nya brottsbekämpande åtgärder i slutändan kommer att drabba de seriösa företagen.

– I och med att den brottsbekämpande frågan är högt upp i den politiska agendan tror jag att det är väldigt viktigt att alla förslag utvärderas ordentligt. Revisionsplikten är ett exempel på en åtgärd som troligen kommer få ytterst begränsade effekter på brottsbekämpning men kommer att drabba de seriösa företagen med stora kostnader.